Har jobbat igår kväll och idag. Även om det var bra segt att gå upp imorse så var det riktigt roligt att jobba dagtid igen, och träffa patienterna när de är vakna! Nattetid får man ju bara prata med de som är så dåliga att man måste ta täta kontroller på dem, de som inte kan sova och är ledsna och uppgivna över det samt på morgonen, när man måste väcka alla kl: 05 för att ta kontroller och ge antibiotika. Inte de bästa förutsättningar för en givande konversation...
Nu har jag precis varit och hämtat släpkärran, och nu bär det snart iväg till Skänninge, där vi ska städa ur Andreas lägenhet. Det känns verkligen skönt att få hem honom igen!
Började dagen med ett pilatespass. Morgonpassen på Nautilus är verkligen trevliga; en lite tapper skara människor som väcker kroppen med yoga eller pilates, och därefter äter frukost ihop. Mysigt!
Har nu bokat en släpkärra; vi ska ju städa ur Andreas lägenhet i Skänninge i helgen. Jag hade turen att en snäll arbetskamrat kunde jobba mitt pass på söndag. Annars skulle jag ha jobbat 07-16 på lördag och 15-22 på söndag. Det skulle ha inneburit att vi hade varit tvugna att åka från Skänninge absolut senast 11:30 på söndag. Nu kan vi ta det lite lugnare, eftersom vi har hela dagen på oss. Det känns skönt!
Läser på Magnus Betnérs hemsida att han också tyckte att gårdagen var lyckad. Kul!
"Sköna Skövde. | Fredag 28 november 2008, kl. 08:19
Jävlar vilket drag det var i går. Helt otroligt taggad publik. SJ hjälpte till att ge mig en energifylld start och jag är nöjd med giget som helhet."
Ikväll är det dags för jobb igen, efter min långledighet. Känns ganska skönt att jobba kväll, som omväxling mot alla nattpass.
Precis hemkommen från Magnus Betnérs föreställning Tal till nationen, och en timme och 45 minuters oavbrutet skratt. Som vanligt träffade han mitt i prick, när han pratade om de aktuella företéelser som är lite tabu, och som gemene man hellre ignorerar, enligt devisen "Det man inte pratar om finns inte". Nåväl, även om det skulle vara så så finns det nu, för Magnus Betnér har dragit upp det i ljuset och pratat om det! Allt från politik, FRA och religion till djursex, pedofiler och "cocktails" avhandlades... Om du inte vet vad en "cocktail" är så tro mig, du mår bäst av att inte veta...
Trots att det var några som fick förhinder så blev vi ett litet gäng på sju personer som träffades och åt middag på Riviera innan föreställningen. Tack till er för en trevlig kväll!
Veckans resultat: +0,3 kg. Totalt resultat: -4,5 kg.
Missnöjd med resultatet, men jag har fortfarande inte fått in några riktigt bra regelbundna matvanor. Har dessutom tränat hårt i veckan, men inte ätit några av aktivitetspointsen, vilket jag nog borde ha gjort... Känner i alla fall att jag är på rätt väg med träningen och maten. Köpte en checkkalender, som lite extra motivation :) Roligt att ha alla checklistorna samlade i en liten fin bok, och dessutom ha utrymme att göra en utvärdering av veckan som gått och avstamp inför kommande vecka!
Gårdagen började med ett yogapass; kan man börja sin dag på ett bättre sätt? Nautilus har den trevliga servicen att de bjuder sina deltagare på morgonpassen på frukost, så efter yogan blev det frukost och trevligt samtal med några av de andra som var med på passet. Efter det var man lagom avslappnad och fokuserad inför dagen.
Nästa punkt på mitt schema var tvätt, inte så roligt, men det måste ju göras. Hade planerat att passa på att städa medan jag tvättade, men istället packade jag upp det jag handlade i Ullared, och slog in julklappar :)
Kvällen spenderades på högskolan; onsdagar är det Viral patogenes. På schemat igår stod patogena RNA- virus, och vi pratade bl.a om Ebola, Rabies och Hepatit. Efter lektionen passade jag på att åka och storhandla, passade även på att köpa julklapp till Andreas; den har jag gått och klurat på länge, och den passar verkligen helt perfekt :)
När jag kom hem var jag ovanligt pigg, så jag plockade lite i lägenheten, men det hade nog inte varit så populärt om jag hade dragit igång någon storstädning kl: 21:30... Somnade inte förrän 02:30, så imorse var det sovmorgon, till Teal'cs stora missnöje..:)
Ikväll ser jag fram emot middag med goda vänner och Magnus Betnérs Tal till nationen!
Stort grattis till min käre fästman, som klarade sitt slutprov igår, och därmed är färdigutbildad lokförare! Nu återstår bara att få ett jobb; som alla andra branscher är det anställningsstopp pga finanskrisen. Det ska väl lösa sig snart; det behövs ju fler lokförare, så vi är inte så nervösa.
Skriv på Aftonbladets namninsamling för en bättre äldrevård du också! Vid lunchtid idag hade över 100 000 personer skrivit på. Hoppas att Aftonbladet gör något bra med listan, och att det får resultat!
Aftonbladet gör för tillfället en stor artikelserie som belyser dagens fruktansvärda äldrevård...
I inledningen får man läsa "Häng med på en resa in bland blöjor, psykofarmaka, matlådor och rullstolar. Så du vet vad som väntar dig." Mellan raderna tycker jag mig läsa att blöjor är något hemskt och ovärdigt. Personligen tycker jag att det är mer ovärdigt att låta inkontinenta människor kissa lite här och där, där de sitter och går, hellre skulle i alla fall jag ha en blöja på mig...
Man får läsa om Inga- Maj, som är dement och tidvis orolig och aggressiv. Hennes dotter Elisabeth tycker att det är fruktansvärt att Inga- Maj då får lugnande mediciner, "drogas ner", som Aftonbladet uttrycker det. Man menar också att det är för att personalen ska få det lugnare, och att det har gjort att Inga- Majs demens har blivit förvärrad.
1) Demens är en progressiv sjukdom; den blir värre och värre. Sjukdomen varierar dock från dag till dag; vissa dagar är bättre och andra är sämre. Tyvärr finns det idag ingen bot. En av de "fruktansvärda" mediciner som räknades upp bland de Inga- Maj äter är dessutom en bromsmedicin mot demens, dvs man gör vad man idag kan för att bromsa upp sjukdomens utveckling. Detta ses som negativt, och en del i att damen i fråga "drogas ner"...
2) Den som är dement och blir riktigt orolig och ångestfylld blir ofta aggressiv för att hon inte förstår vad som händer varken inom henne själv eller runt omkring henne. Denna ångest mår ingen bra av, jag själv skulle absolut inte vilja tvingas leva med detta pga att min dotter inte ville att jag skulle "drogas ner"! Det man vill är att dämpa ångesten och oron för att personen i fråga ska få må lite bättre.
Man tar i en annan artikel upp det faktum att många äldre "binds fast", "blir inlåsta" osv, och framställer även detta som något fruktansvärt, som enbart utförs för att personalen ska få det lugnare, och mindre att göra. Den som är dement minns ofta väl sina uppväxtår, men har ett sämre närminne. Detta får till följd att hon kan glömma att hon inte kan gå utan är rullstolsburen. Detta får givetvis till följd att hon försöker ställa sig upp och gå iväg, vilket i sin tur får till följd att hon ramlar, och om oturen är framme bryter ett ben eller en arm. För att förhindra detta ordinerar den ansvariga läkaren ibland att patienten ska ha ett så kallat bälte på sin rullstol. Detta ser ut och fungerar precis som ett säkerhetsbälte (det som är i mitten ibaksätet, och enbart knäpps runt midjan). Många människor som är klara i huvudet, men är spastiska eller av någon annan anledning inte riktigt kan kontrollera sina rörelser vill också ha ett bälte i sin rullstol; de känner det som en trygghet, ett skydd från att ramla ur rullstolen.
Samma sak gäller med att låsa ytterdörrar; det kan kännas lockande att gå ut och gå om det är fint väder ute, men om man är dement och sedan inte kommer ihåg vart man bor eller hur man hittar tillbaks så blir situationen genast lite mer problematisk... Jag tycker att en dörr med kodlås är betydligt mer värdig än att låta dementa människor gå ut, utan att de kan hitta tillbaks!
Men det är klart, om man är vääääldigt cynisk och vill hitta en snabb lösning på "problemet" med vårt ökade antal äldre och dementa personer så kan man ju sluta att sätta säkerhetsbälten på rullstolarna, och låta dörrarna till demensboendena stå öppen! Låt oss även sluta med att ge ångestfyllda människor lugnande mediciner och annan hjälp, så har vi en värld som i alla fall jag inte vill bli gammal i!
Jag säger inte att dagens vård är perfekt, men jag säger att de allra flesta av oss som jobbar inom den gör vårt allra bästa, och sätter patienternas välmående i främsta rummet, inte vår egen bekvämlighet! Så sluta upp med att vara så misstänksamma mot oss, och ta istället reda på varför vissa åtgärder utförs! Kommunikation är A och O, och kan lösa många missförstånd!
Dagens har spenderats i Ullared, jag har denna dag kompenserat för flera års utebliven shopping. Lite kläder blev det, både till mig och Andreas, några julklappar och födelsedagspresent till Andreas, samt diverse hygienartiklar och annat smått och gott som är bra att ha. Det fynd jag är mest nöjd med är helt klart en mobilladdare som jag köpte för 49:95, normalpris brukar vara 249:90. Behovet var stort, eftersom Maja har kommit på att hon tycker att det är roligt att tugga på sådana lagom tunna sladdar. Hennes favoritleksak för tillfället är en sladdbit på ett par decimeter som hon gnagt av från den gamla mobilladdaren... Det blir till att gömma den nya noggrant! Jag tycker faktiskt att det är riktigt roligt att strosa runt och titta i sådana stora varuhus, där man kan titta på lite av varje, och hitta det mesta man kan tänkas behöva. Att enbart gå i renodlade klädaffärer tråkar ut mig något enormt; därav min uteblivna shopping. Nej, jag vill ha variation och omväxling!
Kvällen avslutades i den underbart sköna tempererade rehabbassängen på Odenbadet i Falköping, tillsammans med Roger som jag är kontaktperson till och ett gäng till från FUB. Härligt! Enda nackdelen var att det blev en chock när man kom upp från den sköna bassängen; det kändes det så kallt i luften att man bara skakade av kylan... Det blev en riktigt varm dusch efteråt, för att få upp värmen igen!
Nu är det dags att kura ihop i soffan under en pläd med en kopp te, tända ljus med doft av vita snöbär och titta på kvällens inspelning av Dr House...
"Jag säger som det är att allt är sådär. Bara sådär. Sådär som det är såhär års. - Och blir det inte bättre så lägger jag ner. Så är det!" (Markus Krunegård- Den som dör får se)
Jag har ju aldrig varit någon stor snöfantast, så därför jublar jag inte precis över dagens snöfall. Jag kan dock hålla med om att det ser mysigt ut, så länge man får befinna sig inomhus och titta ut på det.
Den här synen mötte mig när jag kom ut från jobbet imorse...
Gillar skenet från gatlyktorna utanför jobbet. Gillade dock INTE den vinande snön, som man kan ana på den här bilden.
Var tvungen att tanka, vilket inte var så kul i det här vädret...
Så här ser det ut utanför mitt köksfönster just nu, det snöar fortfarande, även om det inte syns på den här bilden.
Italienskakursen avslutades för terminen med ett stort italienskt knytkalas. Alla fick ta med sig en rätt var (vi hade synkroniserat oss innan, så att inte alla skulle komma med samma). Det var till och med en kille som hade med några olika italienska viner! På grund av att det är halv snöstorm ute så hade jag dock tagit bilen, så jag kunde tyvärr inte smaka.
Vi är redan ganska många som har anmält oss till vårens fortsättningskurs, så det är redan tillräckligt många deltagare så att det kommer att bli en kurs. Nu ska bara Medborgarskolan fixa en lärare också. Ikväll fick vi nämligen veta att vår lärare Michael tyvärr (för oss, kul för honom) kommer att flytta tillbaks till England till våren, så han kan inte hålla i vår kurs. Det tror jag de flesta tyckte var tråkigt, han har varit en jättebra lärare! Att han dessutom verkar ha en enorm språkbegåvning är ju en annan sak; han kan engelska (hans modersmål), svenska, italienska, franska, spanska och kinesiska flytande! Dessutom kan han säkert några till hyggligt... Jag vill också kunna många språk (och jag jobbar ju på det)!
Hörde ju Takida från sjukvårdstältet på Hultsfredsfestivalen, och jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad; me like! Hade gärna sett dem också, men plikten framför allt...
Igår slog kylan till, och Skåne drabbades värst; från kl: 06:00 till 23:00 räknade skånepolisen ihop till totalt 85 olyckor, varav de flesta inträffade under sen eftermiddag och tidig kväll, när folk skulle åka hem från jobbet.
Jag blir så trött på detta scenario, som upprepas varenda år när den första halkan kommer! Hur svårt kan det vara att komma ihåg från år till år att när graderna börjar krypa ner mot nollan och det där vita, kalla singlar ner från himlen så bör man köra försiktigt i trafiken (och framför allt ha dubbdäck på)!
Så var det torsdag, och dags för boxningsträning. Jag älskar verkligen boxningen; det är allsidig träning för hela kroppen, både kondition och styrka i ett (sedan att man håller på att kräkas medan det pågår är ju en annan sak...)!
Idag hade vi en annan tränare än den vanliga, en kvinnlig. Hon körde övningar som var mer uthållighetsbetonade, medan vår vanliga tränare kör mer explosiva övningar, med tätare byten. Det är nog bra att växla, jag tror att de kompletterar varandra bra.
Idag hade jag väl inte laddat på optimalt sätt; hade inte ätit någonting sedan frukosten, pga alla mina möten. Jag har också en förmåga att köra gärnet från början, och det är ju bra, men eftersom varken min styrka eller kondition är på topp för tillfället så för det med sig att jag är halvdöd efter ungefär halva passet, och det kanske är mindre bra... Tur är att de byter övningar ganska ofta, så det är olika muskelgrupper som tränas, och blandat kondition/styrka.
Veckans resultat: -0,2 kg. Totalt resultat: -4,8 kg.
Har haft en seg vecka, jobbat för mycket och ätit för lite och för oregelbundet. Nu känner jag dock att jag är på gång, både med maten och med träningen!
En tjej berättade idag om en baksida hon råkat på med viktminskningen. Hon har gått ner 25 kg, och är nu väldigt liten och smal. Hennes vänner gav henne till en början mycket positiva kommentarer och berömde henne, något som senare har övergått i negativa kommentarer i stil med "Nu får du inte gå ner mer" och annat. De har också börjat prata bakom ryggen på henne, och spekulerar i huruvida hon har drabbats av anorexia. Detta är givetvis inte så kul att utsättas för, när man har kämpat hårt för att nå ett mål, och inte har bantat eller gått på en diet, utan bara börjat leva mer hälsosamt! Man kan ju tycka att det är konstigt, när man kommer till Viktväktarna, och ser små smala tjejer och killar där, men jag för min del ser dem som målbilder, och blir peppad; kunde de så kan jag!
Trots att jag denna dag var "ledig" så var den fullspäckad med allehanda aktiviteter, och eftersom Andreas har bilen så tog allt minst dubbelt så lång tid som det annars skulle ha gjort, eftersom jag fick ta bussen och gå dit jag skulle (förutom till träningen, dit David var snäll och skjutsade mig). Nåväl, jag ser det som extra motion, så det är bara en extra bonus!
Dagen började med att jag vaknade i ottan, trots att jag inte hade någon anledning att gå upp så tidigt, men med gårdagen (som tillbringades i en halvdvala, länge sedan jag var så trött!) i färskt minne så gick jag upp istället för att ligga och dra mig och halvsova. Tyvärr fick jag inget vettigt gjort, utan gick hit och dit, och pysslade med än det ena och än det andra...
Sedan var det dags för möte på jobbet, det var fallombudsträff som stod på schemat, och eftersom jag är med i processgruppen, och alltså en av dem som har startat upp det hela, så behövde jag vara med (jag fick vara ledig igår istället, så det var ju bra). Vi kom fram med en del konstruktiva förslag, så jag har fått en hel del att jobba vidare med till nästa träff. Det gäller framför allt ändringar i Melior, som är vårt datajournalsystem.
Efter mötet var det iväg till Viktväkatarna, och därefter hann jag bara hem och byta om innan David kom och hämtade mig för boxningsträning. Nu väntar Fantastic four på TV'n, medan mina eftersvettningar avtar så att det är någon mening med att lägga sig i badet.
Jordbruksminster Eskil Erlandsson har tagit intryck av Expressens artikelserie om zoofili. Nu lovar han att ändra på lagen, och förbjuda sexuellt utnyttjande av djur. Nu jublar veterinärer och politiker som länge kämpat för djurens rätt. - Vi veterinärer blev väldigt glada över att ministern har tagit intryck av argumenten, säger Johan Beck-Friis på Veterinärförbundet.
I torsdags var jag och David och boxades igen (fast det är ju med sparkar och knän, så det är väl egentligen mer kickboxning...). Eftersom vi båda jobbar oregelbundet så har vi haft lite svårt att få ihop det, men nu lyckades vi äntligen! Det var lika jobbigt som sist, men jag har faktiskt inte lika mycket träningsvärk som sist; den är inte plågsam den här gången, utan lagom skön, så att man känner att man har tagit i :)
Det jag tänkte mycket på i torsdags var att det var många vältränade starka killar och tjejer med, som verkade kunna det där med boxning, men ingen av dem verkade se ner på oss som var mindre vältränade och duktiga, utan alla peppade och berömde varandra, och det sporrade ju en till att verkligen ta i så mycket man orkade i alla övningar. Det är roligt! Jag hörde några efteråt som tyckte att tränaren hade utgångspunkten att vi alla ska bli proffsboxare, och det tyckte de var tråkigt, och för tufft. Jag för min del tycker att det är just det som är bra med den tränaren! Vill jag ha gympa så går jag på gympa! Går jag på ett boxningspass så vill jag ha blod, svett och tårar (nästan, i alla fall...)! Dock kände jag att det inte var så bra tajmat att åka till svärmor och äta lunch strax innan boxningen...
Läser på Aftonbladet.se om Amy Tylor och David Pollard från England. De möttes i ett chattrum 2003, blev kära och gifte sig så småningom. Båda gillade dataspelet Second life, och spelade det regelbundet. Men så en dag upptäckte Amy att hennes mans karaktär i spelet, hans så kallade avatar, hade sex med en prostituerad. David sade att det var Amys fel, eftersom hon inte gett honom tillräckligt med uppmärksamhet.
I verkligheten blev paret sams igen. Men i den virtuella världen hyrde Amy en privatdetektiv, och snart upptäckte hon maken i ännu en komprometterande situation. Enligt Amy hade han cybersex med en annan kvinnlig spelare i Second Life. David erkände att han pratat med en amerikansk kvinna i 2-3 veckor, och sade att han inte älskade Amy längre, att äktenskapet var över och att de aldrig borde ha gift sig.
Nästa dag begärde Amy Taylor skilsmässa från den man hon varit gift med i tre år. Idag har hon en ny man - som hon mötte i internetspelet World of Warcraft.
Visst kan internet vara ett bra hjälpmedel för att träffa en partner, men dessa två verkar ju leva hela sitt liv via internet, och då tycker jag att det går en aning för långt; man kan faktiskt träffa människor IRL också, och umgås med den verkliga personen, och inte bara hans/hennes avatar... Vad är det för fel på att gå ut och ta en fika ihop?
Expressen fortsätter sin artikelserie, det har kommit upp flera nya artiklar i ämnetpå Expressen.se under dagen. I det här fallet får jag faktiskt ta och ge Expressen stående ovationer, som uppmärksammar ett utbrett fenomen som pågår i det tysta.
Flera länder där tidelag inte är förbjudet - däribland Sverige - menar att djuren redan skyddas via djurplågerilagstiftning. Engelsmännen menar att det inte räcker. Där ses tidelag som en kränkning i sig av djuren. Tidelag är ett sexbrott eftersom en part inte kan samtycka till den sexuella handlingen, enligt rapporten från det engelska inrikesdepartementet. Man jämställer därför ävergrepp på djur med övergrepp på barn, vilket jag tycker är helt logiskt, eftersom båda grupperna är helt hjälplösa och utelämnade.
Jag mår illa och vill bara kräkas, slå, skrika och gorma när jag läser de vidriga citaten från zoofilerna!
Expressen verkar ha gjort ett bra jobb och dragit igång debatten; man skriver idag att svenska folket rasar efter gårdagens avslöjande om zoofilerna. Hoppas att det kan föra med sig att någonting händer i lagstiftningen! Mumari dra sitt strå till stacken; hon har startat en protestlista som hon ska skicka till regeringen och jordbruksministern när den blir tillräckligt lång. Skriv på omedelbart!
Djurrättsorganisationer och djurvänner kräver att det ska bli straffbart att utnyttja djur sexuellt, men riksdagen säger gång på gång nej. De undrar vart gränserna ska gå, och är rädda att det ska bli straffbart att visa "normal" kärlek till sitt husdjur. Frågan om ett förbud mot tidelag poppar upp i riksdagen med jämna mellanrum. De senaste tio åren har 14 motioner om förbud lagts - alla har avvisats. Förslag om förbud mot djurporr har också varit uppe i riksdagen flera gånger - inget har antagits.
Nu går Expressen ut med en artikelserie om ämnet, de har bland annat kartlagt ett stort nätverk som ägnar sig åt djursex. Man spelar in filmer och reser land och rike runt för att i hemlighet ha sex med försvarslösa djur. Många av dem har egna husdjur, som de brutalt utnyttjar i sexuella syften. Hundvalpar lärs upp i syfte att bli sexpartners till människor och för att utnyttjas vid inspelningar av djursexfilmer. Djursexfilmer produceras och säljs vidare inom nätverket. Nätverket ger ingående instruktioner i hur man har sex med djur - främst hundar, hästar och åsnor - och hur man undviker att ertappas.
Några enkla psykologiska förklaringar till varför människor vill ha sex med djur finns inte. Det kan vara ett uttryck för makt att vilja ha sex med någon som är mentalt underlägsen, men det kan också handla om ett sökande efter starkare sexuella kickar när inget annat funkar. - Det kan också förekomma parallellt eller som en upptrappning hos vissa som senare begår sexuella övergrepp. För dem spelar inte könet, åldern - eller i det här fallet om det är en människa eller ett djur - någon roll, säger psykologen Inga Tidefors.
Jag tycker att detta är en vidrig sexuell läggning, och sexuellt utnyttjande av djur måste förbjudas omedelbart! När det dessutom sker i organiserade nätverk så har det verkligen gått för långt; ska vårt djurskydd inte vara bättre än så i Sverige?!
Till mitt inlägg om Låt den rätte komma in skrev Kia i en kommentar:
"ajvide är ett jävla geni, måste se filmen också! snart kommer hans andra bok som teveserie också, kommer bli sjukt bra"
Där tycker jag att hon i stort har fångat essensen i det hela. John Ajvide Lindqvistär en mästerlig författare. Han har ett säreget sätt att skriva, som jag tycker kommer fram alltmer för varje bok han ger ut: Man kunde ana det i Låt den rätte komma in, i Hanteringen av odöda kom det fram ännu mer, och i Människohamn fick det blomma ut i full prakt (Pappersväggar tycker jag var en mycket ojämn parentes, även om den också hade sina guldkorn, det var exempelvis väldigt roligt att få veta vad som hände efter Hanteringen av odöda). Jag ser med mycket stort intresse fram emot vad som komma skall från denne briljante man.
Det jag tycker extra mycket om är att det är så lågmält; alla hans böcker utspelar sig på en helt vanlig plats i Sverige, men så händer "det där", som vänder upp och ner på alltihop, och det är inte händelsen i sig som är viktig, utan människornas sätt att reagera på det.
Kan med stor glädje läsa att han fick GP's litteraturpris 2008; det var han verkligen värd! Juryns motivering:GP:s litteraturpris 2008 går till den litterära magikern John Ajvide Lindqvist för att han med vampyrens utsatthet och de överlevandes ensamhet väckt den svenska skräckromanen till liv och öppnat famnen för dem som dinglar över existensens bråddjup.
Litterär magiker var ordet!
SvD beskriver det som "existentiell grundforskning"...
Vi gick igenom en text och lärde oss glosor som gav oss kunskapen att kunna handla i en klädaffär. Sedan var det dags för de regelbundna verben som slutar på -ere.
Ojojoj, vilken läsarstorm mitt inlägg om "Låt den rätte komma in" har orsakat! Tack Blogg.se för att ni uppmärksammade mig! Roligt med så många läsare, och extra roligt att så många kommenterar! Hoppas att några av er stannar kvar här hos mig, och fortsätter att läsa och kommentera det jag skriver; det skulle göra mig glad!
Några skriver något i stil med "Jag vill inte göra dig ledsen/arg, men jag tycker att filmen är dålig". Om ni läser lite mer här på bloggen så kommer ni att inse att olika åsikter inte gör mig arg, tvärtom: Jag tycker bara att det är roligt! Jag tycker att det är roligt när människor har olika åsikter i stort och smått, så att man kan diskutera och debattera :) Det ger en extra krydda i livet!
Ikväll har jag och Jennie varit på bio och sett Låt den rätte komma in. Förväntningarna var skyhöga och infriades med råge. Hela filmen igenom satt man med en läskig känsla, trots att (eller kanske tack vare) det är något så ovanligt som en väldigt lågmäld och "normal" skräckfilm. Handlingen utspelar sig i Blackeberg 1982, det är en helt vanlig förort, med helt vanliga människor. Så en dag flyttar Eli in, tillsammans med vad som tycks vara hennes pappa... Alla skådespelarna är väl valda, passar för och spelar sina roller med bravur.
Fars dagsfirandet började för vår del redan i fredags, då vi firade svärfar, eftersom Andreas hade praktik igår. Igår när Andreas begav sig till Linköping så skjutsade han mig till Falekvarna, där jag sedan tillbringade dagen med min familj; både far och farfar samt mor firades; mor fyller år nästa söndag, men vi jobbar alla extremt mycket kommande vecka så vi slog ihop alltsammans. Det blev en trevlig sammankomst, och alla verkade glada över sina presenter.
Det är inte så lätt att träffa någon när man har kommit upp lite i åren, så att man befinner sig runt de 30 eller däröver. Inte blir det heller bättre av att självförtroendet ofta har fått sig en törn eller två genom åren, och numera inte precis befinner sig på topp. Dessutom så befinner vi ju oss i en ålder då många de facto redan har träffat sin livskamrat och eventuellt även fått barn med denne. Att många i vänskapskretsen hör till de sistnämnda, och inte precis prioriterar att springa med sina singelkompisar på krogen underlättar inte heller; hur kul är det att gå ut på krogen ensam?
Vad ska då singlar i 30-årsåldern göra för att träffa en partner?
Jag tror på de gamla klassikerna; att gå en kvällskurs eller skaffa något annat socialt fritidsintresse. Gärna då något som kan tilltala båda könen, så att man inte hamnar på en kurs som enbart består av deltagare av samma kön som en själv; går man på en vävkurs så kan man kanske inte räkna med att det dyker upp så många män... Fördelen med att träffa någon på en kurs är ju att man redan från början har åtminstone ett gemensamt intresse.
Annars är ju alltid 2000-talets version av kontaktannonsen ett bra alternativ; nätdejting! Det finns en hel uppsjö av olika nätdejtingsidor därute; det är bara att ge sig ut och registrera sig, gärna på flera samtidigt! Det jag har lärt mig på senare tid är att det finns en stor skillnad mellan olika nätdejtingsidor: Antingen är de gratis eller så måste man betala för dem. Spontant väljer man ju då givetvis att registrera sig på en eller flera gratissajter, varför betala för att träffa en partner?! Tänk steget längre; genom att betala de där hundralapparna det kostar per månad att registrera sig på en nätdejtingsida där man måste betala för att bli medlem så är du garanterad att majoriteten av de du råkar på är seriösa; vem betalar för att bara snacka skit och vara vulgär mot främlingar? Jag tror att det främst är gratissajterna som lockar till sig de oseriösa personerna. Det finns givetvis både för- och nackdelar att träffas via internet, men jag tror ändå på det stora hela att fördelarna överväger; man kan lära känna varandra så väl innan man ens behöver träffas irl.
En sak som jag dock tror är oerhört viktig när man ger sig ut och dejtar/flörtar är att man inte får ta det för seriöst i början! Man kan/får inte se varje person man pratar med som en potentiell livskamrat, utan se det hela lite med glimten i ögat, som en kul grej, en erfarenhet. Om man inte träffar en kärlekspartner så kanske man i alla fall har fått en kompis på kuppen, eller en rolig upplevelse, om inte annat?
Så kom igen nu, alla singlar där ute; ta tag i saken och börja flörta lite mer i vardagen, vem vet vart det kan leda..?
(Ett stort lycka till vill jag rikta till min kompis, som idag ska träffa sin nätflört för första gången!)
PS: Jag hade ju turen att träffa min livskamrat i ganska ung ålder (22), det var på krogen, eller rättare sagt på svartklubben där vi båda hamnade på efterfest..;)
Ikväll var första gången på kursen viral patogenes. Det kommer att bli roligt, men svårt. Vi har samma lärare som i kursen bakteriell patogenes, som jag gick i våras, så därför vet vi att det kommer att bli en bra kurs. De är duktiga, och har ett bra upplägg på sina kurser.
Det blir mycket studier i höst, men för mig är det ett fritidsintresse; jag tycker att det är roligt att lära mig nya saker! Därmed inte sagt att det inte kan bli lite för mycket av det goda ibland, som i akutsjukvårdskursen, när vi hade två kurstillfällen i veckan (vilket inte framkom av kursbeskrivningen), och mina gruppkamrater dessutom ville träffas en, gärna två, gånger/vecka utöver det, för att jobba med grupparbetet. Det var en aning tufft, i kombination med heltidsarbete... Men nu är den kursen avklarad, och nu är det en kväll à 2h i veckan som gäller, det känns mer lagom :)
När jag kom hem från jobbet var jag uppe några timmar, pratade med Andreas och tittade på TV-program jag spelat in. Gick och lade mig ca 11:00. När Andreas åkte hemifrån vid 12:45 så väckte han mig, och vi sade hej då. Därefter gick jag och lade mig igen, och vaknade... 23:30! Var helt förvirrad när jag vaknade, kunde inte alls få ihop det, att jag hade sovit så länge att klockan var 23:30! Därför missade jag tyvärr italienskan igår igen, tur att jag redan har läst grundkursen en gång, så att detta bara är repetition... Satte mig och pluggade lite inför tentan, och gick och lade mig igen vid 01:00 och sov tills klockan ringde kl: 06:00. Det märks att jag inte hade sovit tillräckligt mycket i helgen, och att jag har börjat med ny medicin, som man blir trött av...
Imorse gjorde jag i alla fall tentan i akutsjukvårdskursen (tur att jag inte försov mig så att jag missade den!). Jag har inte pluggat så jättemycket, hade ju tänkt göra det igår eftermiddag och kväll, men jag tror att det gick ganska bra ändå; godkänd ska jag i alla fall ha blivit!
I eftermiddag har vi sjuksköterskemöte på jobbet, och sedan ska jag fika med Ingela och Désireé. Roligt!
Jobbar nätter hela helgen, så det har inte blivit något Halloweenfirande för min del. Tråkigt tycker jag; jag tycker att det är roligt att klä ut mig :) Har jobbat varje Halloween i flera år nu, så nästa år får jag allt se till att vara ledig, och ordna en ordentlig maskerad!
Är fortfarande trött och sliten, ska bli skönt att få vara ledig några dagar igen; det har jag planerat bra (för en gångs skull...)! Tror även att det är den nya medicinen som spökar lite; jag kan få "trötthetsattacker", och svindelkänslor emellanåt, samt att jag ser mer suddigt än vanligt och är torr i munnen. Än så länge är det dock klart överkomligt, och jag inbillar mig att huvudvärken redan känns en aning bättre... Hoppas att biverkningarna inte blir värre när jag höjer dosen! Jag ska ju höja den så långsamt, så det borde inte vara några problem; det kommer att ta nästan tre månader innan jag kommer upp i måldosen.
Idag har jag i alla fall fått däcken bytta på bilen; det går ju inte an att köra omkring med sommardäck när det är så kallt och halt ute! Tack mina snälla bröder, för hjälpen!
Lagom social, djurälskande sjuksköterska i mina bästa år. Jobbar hårt på Projekt livsstil; för en hållbar, hälsosam och sportig livsstil! Detta har förutom en betydande viktnedgång (44kg) även gjort att jag numera anser mig frisk från tre (!) kroniska sjukdomar och har en trasig rygg som mår sååå mycket bättre. Bonusen är en glädje och energi som jag inte trodde att jag skulle få uppleva igen!
Oberoende PartyLite-konsult!
Oberoende Herbalifekonsult/fitnesscoach!
Är obotligt nyfiken och älskar att läsa, vilket förutom skönlitteratur även medför mer eller mindre ständiga studier och förkovringar av olika slag.
Jag svarar på alla kommentarer här på bloggen.
Maila mig gärna på [email protected]