När en arbetar på en vårdcentral, både i telefonrådgivning samt med egen planerad och akut mottagning så upphör en aldrig att förvånas, konstigt nog.
Det som är mest slående just nu är givetvis hur många som ringer och tror att de är livshotande sjuka när de har varit förkylda i tre dagar. Nej, du har troligtvis inte fått lunginflammation, och antibiotika hjälper inte mot förkylningar.
När jag läser i olika forum på internet och Facebook slås jag av hur hård jargongen blivit; vårdpersonalen fattar ingenting, sök akut (tillkalla gärna ambulans), överdriv dina symtom och KRÄV diverse undersökningar och utredningar! Alltsammans kryddat med diverse mer eller mindre mustiga svordomar.
Här kommer dagens stora newsflash: Du får inte snabbare, bättre eller mer utförlig hjälp för att du står på dig, skäller och kräver det ena eller andra. Vi som arbetar inom sjukvården är också människor, och tro det eller ej, så blir vi snarare mer avogt inställda om du ringer och skäller på oss (eller kommer till vår arbetsplats och skäller ut oss inför övriga patienter). Vi gör en medicinsk bedömning, och denna påverkas inte av huruvida du skäller på oss eller ej. Om ditt status förändras i väntan på vård så kan denna prioritering förändras, det är då du skall ringa på nytt, och beskriva din nya situation.
Vi kan inte anpassa våra mottagningstider efter när du har möjlighet att komma. Är du sjuk och behöver läkarvård så får du faktiskt sjukskriva dig från arbete eller skola för att kunna bli undersökt. Har du dessutom ringt och bokat, avbokat, bokat igen och åter avbokat så är det faktiskt inte så säkert att du kan få ännu en tid med kort varsel för samma åkomma, då prioriteras troligtvis andra, mer akut sjuka patienter före dig.
Sist men inte minst: ofta är det de tysta, som aldrig klagar utan alltid nöjer sig och är tacksamma, som är allvarligt sjuka på riktigt. Dessa riskerar tyvärr att försvinna i bruset från alla andra, som är förkylda eller har ont i sitt knä. Vårt arbete är att ändå identifiera dem, och prioritera dem framför dem som skriker högre, men som inte alltid är lika sjuka...
FÖRTYDLIGANDE: Min avsikt med detta inlägg är inte att förlöjliga eller förklara misstroende mot någon. Jag betvivlar inte att du mår dåligt. Situationen i sjukvården idag är dock sådan att resurserna måste prioriteras för dem som är allvarligast sjuka. Detta innebär att de som har livshotande sjukdomar eller frakturer får hjälp först, medan vi med långdragen ryggvärk eller ont i ett knä får vänta. Jag tror att du trots allt är tacksam för det, den dagen då du eller någon av dina närstående drabbas av allvarlig sjukdom.
