Maritha

Min luftvägsinfektion har visat sig vara en riktig följetong... 😔 Idag känns det dock som om det har vänt lite grand ; jag har åtminstone emellanåt kunnat få fram några hörbara ljud, och jag har inte varit riktigt luka trött. Hostan är värre, men det känns som att slemmet äntligen lossnar, långt nere i bröstet. 

En annan följetong har min rygg visat sig vara. Efter steloperationen -14 är jag 100 gånger bättre än jag hade vågat hoppas på att bli. För ett par veckor sedan gjorde jag en ny CT (datortomografi)  enligt ordination från chefsläkaren på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs.  Jag hade räknat med brevsvar där det stod att allt såg ut som förväntat. Istället fick jag idag en kallelse för besök hos överläkare/neurokirurg samt sjuksköterska den 12/1. Bifogat var dessutom ett formulär där en får fylla i en massa frågor inför operation och narkos! För min del känns det inte alls aktuellt, så jag blev en aning oroad, men jag ska lägga undan de tankarna tills det är dags för besöket!

Fantastiskt bra jobbat ikväll, allesammans!!! Sååå roligt att allt fler hittar till oss! 😄💖

På grund av ökad smärta utan smärtlindring så fick jag agera DJ ikväll, men det gav åtminstone lite extra energi att hänga med dessa underbara människor! 👍

Just nu känns det väldigt märkligt...
Alla inblandade tycker att jag har återhämtat mig över förväntan efter min steloperation. Det vanliga är att smärtan minskar med 50% efter denna typ av operation, och för mig har det nog gått bättre än så. Jag har gått från att tidigare ha varit i princip sängliggande, utan att orka med socialt umgänge till att klara av att arbeta heltid, studera 50% på distans, träna och umgås med vänner och familj - kort sagt leva ett normalt, aktivt liv. Jag lever ett liv jag aldrig trodde att jag skulle kunna få! Då känns det väldigt märkligt att en ny VåC-läkare plötsligt kommer och anser att jag "borde" vara smärtfri, och att något måste vara fel när jag inte är det; antingen med mig eller med operationen. Det känns som att han gör mig sjukare än jag är, och det känns väldigt tråkigt!

Fortsättning lär följa...

Även ikväll blev det ett fantastiskt träningspass med det grymma gänget i Fitclub Falköping! De där kvällarna när en inte är riktigt på topp, när huvudvärken har bultat hela dagen och en känner sig lagom sliten och egentligen inte alls känner för att träna - det är just de dagarna det ofta känns extra bra efteråt! Just en sådan dag hade jag idag.

Efter att ha blivit oerhört mycket bättre i ryggen efter min steloperation i februari -15 så har jag tyvärr den sista tiden sakta men säkert blivit allt sämre igen. Jag har träffat läkare på VåC, som har remitterat mig till smärtenheten och jag har själv (på läkarens uppmaning) kontaktat Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att höra vad de säger. Troligtvis och förhoppningsvis så är det väl bara en tillfällig svacka, men det är inte utan att en blir lite orolig...

Nu har spikmattan åkt fram från garderoben igen, hoppas att den åtminstone skall ge lite lindring!

Efter min steloperation av ryggen 2015 är min hälsa markant förbättrad, men jag kommer aldrig att bli helt frisk utan kommer alltid att behöva vissa mediciner. Även om min rygg numera är ihoplappad så finns där skruvar och stag som gör sig påminda. Jag har en nervskada i vänster ben som minne av operationen. Vänster sida, som redan innan var lite svag efter en blödning i hjärnhinnorna för några år sedan. I samband med den hade jag även ständig migrän i 7 år - något som jag idag inte kan förstå hur jag överlevde, särskilt inte i kombination med svår smärta i hela kroppen. Troligtvis fick jag Fibromyalgi på grund av att jag i så många år gick med otillräcklig behandling mot min ryggvärk. ME/CFS kom troligtvis till följd av en odiagnosticerad körtelfeber. Jag är så tacksam över att jag idag kan betrakta mig, om inte frisk så i alla fall nästan symtomfri från både Fibromyalgin och me/CFS. Jag har mitt hjärtfel, och svinfluensan satte tyvärr sin spår både i hjärtat och luftrören.

Kort sagt; även om jag är så mycket friskare än jag någonsin trodde att jag skulle kunna bli så är jag långt ifrån frisk (även om jag försöker låtsas, mest av allt inför mig själv). Därför känns det extra jobbigt när tillfälliga läkare som jag aldrig har träffat börjar ändra på ordinationer på mediciner jag har haft i 15 år. Jag skrev ett långt meddelande till min vårdcentral, blev uppringd av en jätterar sjuksköterska som snabbt ordnade ett läkarbesök för mig, så att vi kan diskutera igenom allt. 💖