Maritha

Isakin Jonsson, som mördade, högg huvudet av- och åt av sin flickvän i Skara för något år sedan har träffat en ny flickvän- På Karsuddens rättspsykiatriska anstalt, utanför Katrineholm! Nya flickvännen har fått smeknamnet "Vampyrkvinnan", efter att hon poserat på internet med blodiga läppar, och med en vampyrliknande utstyrsel, knivar och motorsåg. Hon sitter på rättspsyk efter att ha mördat en småbarnspappa- Det kan man kalla äktenskapstycke!

De blev tillsammans 13/11, när Isakin i en chat på MSN frågade om Michelle "ville bli hans tjej". Det ville hon, och de förlovade sig redan den 9/12; här var det snabbt marscherat! Nu längtar det lyckliga paret efter att bli frisläppta, kunna skaffa ett gemensamt boende, med hundar, och ägna sig åt sina gemensamma intressen- Piercings och tatueringar.

Ja, vad säger man? -Det gamla ordspråket "Kaka söker maka" har sällan känts lika aktuellt som nu...
Hoppas att det unga paret kan leva upp till sin önskan, om att leva ett icke-kriminellt liv tillsammans!

Idag har det äntligen kommit lite snö! Nog för att det är kallt och jobbigt att skrapa rutorna på bilen, men jag tycker att det vägs upp av att det blir så ljust ute, och är såå mysigt!


Denna härliga syn mötte mig, när jag tittade ut genom fönstret på jobbet idag!

Trodde knappt att det var sant när jag läste detta härom dagen, eller- Egentligen hoppades jag väl att det inte skulle vara sant. Tyvärr är det sant. En kvinna med sina tre barn fördes till sjukhus efter att ha kört in i en tankbil, på grund av att kvinnan missade när hastigheten sjönk och tankbilen saktade in- På grund av att hon satt och ammade medan hon körde! Dessutom åkte även hennes andra två barn med i bilen, och skadades även de i olyckan.

Jag blir väldigt ledsen och illa berörd av denna händelse, jag hoppas verkligen att socialtjänsten gör en noggrann undersökning av hur lämplig hon egentligen är att ta hand om sina barn! Dessutom bör hon väl fråntas sitt körtkort efter denna incident?!

Ett abrupt uppvaknande efter en ofrivillig sovmorgon satte tonen för hela resten av dagen; det var länge sedan en dag försvann som fort som den här! Vi har just nu många och väldigt svårt sjuka patienter inlagda, så det är mycket att göra, och mycket som tar tid. Jag tycker dock att detta är det roligaste; patienter som är svårt sjuka i lite mer ovanliga sjukdomar triggar mitt intresse och min nyfikenhet! Detta i sin tur gör att jag lär mig mycket och utvecklas massor varje dag!

Det är också härligt när man kan hjälpa sina patienter, och göra en skillnad för dem i vardagen. Idag hade jag hand om en liten dam som blev så glad över vad jag gjorde för henne att hon ville/kommer att skriva brev till mig senare, och berätta hur det går för henne! Det är sådant som går rakt in i hjärtat, och gör att man går med lätta steg till jobbet!

Läser om den 51-åriga kvinna från Kalmar som nu åtalas för att ha dödat 38 kattungar genom att stoppa dem levande i plastpåsar och ner i frysen!!! Kattungarna har sedan antingen kvävts eller frusit ihjäl, och därmed utsatts för stort lidande, och kvinnan åtalas nu för djurplågeri- Hoppas att hon år ett mycket strängt straff!!!


Hur kan man medvetet plåga sådana här bedårande små varelser till döds???

Denna nyårsafton firade jag och fästmannen hemma, på tu man hand. Vi hade det riktigt lugnt och mysigt; det var verkligen en toppenkväll!

 
Nyårssupén bestod hos familjen Johansson/Eriksson av toast Skagen till förrätt och oxfilé med haselbackspotatis, bérnaisesås och coleslaw till huvudrätt.


Vid 23-tiden korkades champagnen upp :)

   
Givetvis så hade även vi lite fyrverkerier!

   
Jag tyckte att det kändes som att det var mer fyrverkerier än vanligt, någon mer som upplevde detta?



Jag tycker att det är supermysigt med de kinesiska lyktorna, som blivit alltmer vanligt att skicka upp istället för/som komplement till fyrverkerier, det vill dock till att planera när, var och hur man ska skicka upp den, om man inte vill att det ska gå för den person vars lykta fångades av en vindby och tände eld på vinden till ett grannhus... Som tur är så slutade det ju väl denna gång, men det vill uppenbarligen till att vara uppmärksam när man skickar upp dessa lyktor!

     
Jag måste erkänna att jag är barnsligt förtjust i fyrverkerier (om ni inte har anat det redan); jag njuter verkligen av att titta på dem, men är lite fånig när det gäller att tända dem- Har en inbyggd fobi för att inte hinna springa ifrån den innan den smäller/ar iväg, vilket leder till att jag närmast panikslaget springer ifrån dem (och risken är överhängande att jag snubblar över mina egna fötter). Därför får fästmannen för det mesta sköta själva skjutandet av fyrverkerierna!

Sammanfattningsvis så hade vi en supermysig början på år 2012!