Fatta Eld är den andra delen i Suzanne Collins trilogi om Hungerspelen. Katniss och Peeta har kommit hem till Distrikt 12 efter sin seger i Hungerspelen. De håller så sakteliga på att skapa sig ett nytt liv i sitt gamla distrikt; som vinnare har de automatiskt fått varsitt hus i "vinnarbyn"; en by som består av tolv nybyggda och fina hus med alla moderniteter. Eftersom det inte brukar gå så bra för Distrikt 12 så är det dock bara tre av de tolv husen som är bebodda; det hus där Katniss och hennes familj bor, Peetas hus och det hus som tillhör deras manager, Haymitch; de resterande nio husen ligger öde och övergivna...
Stämningen mellan Katniss och Peeta har varit aningens tryckt sedan de kom hem efter Hungerspelen, men så blir det dags för den obligatoriska segerturnén. Det visar sig att deras seger har lett till oroligheter runt om i landet, och nu lämnar borgmästaren ansvaret över till dem att försöka dämpa oron, och kväsa upprorsmakarna; detta genom att åter uppträda som det superförälskade tonårsparet, som mot alla odds gick segrande ur Hungerspelen. Dessutom ger han mycket tydliga vinkar om vad som kommer att hända om de inte lyckas...
Precis som med Hungerspelen så blir jag omedelbart uppslukad av handlingen i Fatta Eld; Collins kan verkligen konsten att skriva så att man blir helt betagen! Även denna bok startar i ett relativt högt tempo, som sedan stegras allteftersom, ju längre in i boken man kommer. När man sedan, framåt mitten av boken, börjar slappna av och undra vad Collins ska ha hittat på att fylla resten av boken med så kommer en helt oväntad twist, som åter stegrar tempot något oerhört.
Samhällskritiken, som i Hungerspelen endast var antydd är i Fatta Eld klart uttalad, från början till slut, och det får mig som läsare att fundera, och jag kommer på mig själv med att ha svårt att sluta tänka på boken.
I vår bokcirkel var vi överens om att Hungerspelen tappade lite tempo på slutet, som om Collins först då kommit fram till att hon inte höll på att skriva en enda bok, utan en hel trilogi. Denna brist och förlust av tempo upplever jag inte alls i Fatta Eld; här är det full fart från början till slutet, och jag längtar redan efter att få läsa den tredje och avslutande boken i trilogin. Eftersom jag samtidigt inte vill att den ska ta slut så har jag dock bestämt mig för att läsa någon/några andra böcker innan jag ger mig på den..;)
Den 23 mars är premiären för den första filmen av fyra, som Hungerspelstrilogin tydligen ska bli... Spännande! Vi har redan bestämt att vi ska gå och se filmen tillsammans i Bokcirkeln; självklart måste vi uppleva den tillsammans, och kunna diskutera vad vi tyckte om den, efteråt! Vi spår att den kan bli en succé, liknandeTwilight-filmerna!
Idag har jag gästspelat på vår mottagning; en av sköterskorna där är ledig den här veckan, så då får vi andra turas om att täcka upp. Det var länge sedan jag jobbade där nu, så jag kände mig en aning förvirrad, till och från, men jag lyckades att göra vad jag skulle i alla fall (tror jag)! Förutom alla patienter som regelbundet kommer till mottagningen för olika behandlingar, provtagningar och annat så var det faktiskt även flera patienter som jag har träffat och haft hand om inne på avdelningen, så jag kunde göra ett gott jobb med att ta hand om dem! Det är alltid roligt att återse sina "gamla" patienter, höra hur de mår och se att allt (förhoppningsvis) är på bättringsvägen; det går inte att komma ifrån att man tänker på dem emellanåt, och undrar hur de har det!
På grund av att det är så mycket medicinpatienter inlagda på sjukhuset så har MAVA fått öppna en extra sida, och därför fick jag gästspela där ikväll, istället för att gå till mitt vanliga jobb.
Eftersom jag började min "karriär" som sjuksköterska på MAVA så är det alltid roligt att komma tillbaks och träffa alla trevliga människor, men jag konstaterade att jag trivs bäst med "mina" infektionspatienter, så det var skönt att jag hade några sådana även där uppe, då kände jag mig extra mycket som hemma :)
Ikväll träffades vi för andra gången i vår bokcirkel. Vi träffades denna gång på Rådhuscaféet i Skövde, eftersom vi sedan skulle gå vidare på "mingelkväll" på Akademibokhandeln.
Vi hade läst Hungerspelen av Suzanne Collins, som vi alla var rörande överens om att den var skitbra, på ren svenska. Vi gillade att språket var rakt och enkelt, och vi hade alla blivit som uppslukade av den, och även känslomässigt berörda, genom att vi levde oss in så i berättelsen.
Berättelsen ställer också så många stora frågor på sin spets, och "man"/vi har verkligen reflekterat över hur vi skulle reagera/agera i liknande situationer som de huvudpersonerna ställs inför. Hur långt skulle Du vara villig att gå för att beskydda en familjemedlem? Rädda ditt eget liv? Någon du har träffat tidigare, men bara känner ytligt? En främling?
Dagens citat: Denna typ av "uppgifter" gör att man läser även skönlitteratur med mer eftertanke och kritiska ögon, vilket gör läsupplevelsen mycket större!
Till nästa gång bestämde vi oss för att läsa båda de böcker som är kvar i Suzanne Collins trilogi; Fatta eld och Revolt. Detta på grund av att vi konstaterade att vi nog inte skulle klara av att sluta läsa efter bok nr 2, när vi har den tredje boken hemma..;)
Vi bestämde också att när filmatiseringen av Hungerspelen kommer på bio så ska vi gå på den ihop, som en kringaktivitet i vår lilla cirkel!
Bokleverans!!
Efter att vi diskuterat Hungerspelen och fikat på Rådhuscaféet var det dags att bege sig till Akademibokhandeln, och deras mingelkväll. När vi kom dit (5 (!) min för sent...) var det stora järnjalusiet nedfällt för ingången, och eventet hade redan börjat...:( Jaja, vi kunde ju inte bara ge upp och gå hem, utan vi knackade/bankade på jalusiet tills en i personalen upptäckte oss och kom och öppnade. En aning retligt, men vad ska man göra..?
Efter detta var det en representant från Bonniers förlag, som presenterade några av de nyheter som släppts på förlaget i dagarna. Han lyfte fram vitt skilda böcker och presenterade dem alla på ett roligt och intresseväckande sätt, som gjorde att man fick lust att läsa dem alla!
Efter dessa båda presentationer var det dags för mingel och shopping. Vi som var på plats fick 20% rabatt på alla inköp, så det var ju lite extra trevligt :)
Givetvis så gjorde även jag några fynd, dessa böcker har jag gått och tittat/funderat på länge, så nu var det dags att slå till!
Sammanfattningsvis så var det en mycket trevlig kväll, i underbara bokälskares sällskap!
Säga vad man vill om Muammar Gadaffis liv och gärning, men jag tycker ändå att det har gått för långt när en person skjuts ihjäl i en ambulans, och dennes döda kropp sedan visas upp på ett köpcenter, som ett allmänt skådebröd...
Vart har allmänmänskligheten tagit vägen, och vad hände med de mänskliga rättigheterna???
Detta var precis vad jag anade och (tyvärr) var helt övertygad om skulle hända; självklart var man aldrig ute efter att fånga Gadaffi levande och ställa honom inför rätta, nej alltför ofta är det det gamla testamentets "Öga för öga" som gäller..:(
Nu kräver Gadaffis familj, FN:s organ för mänskliga rättigheter och Amnesty en rättegång för att klarlägga vad som egentligen hände i samband med Gadaffis död.
Jag har alltid varit faschinerad av kyrkor i alla dess former och varianter. Jag vet inte vad det är med dem, men det är en blandning av estetiken, akustiken och den stämning som fyller mig när jag går in i kyrkorummet som jag gillar. Redan när jag var barn och lånade mammas och pappas kamera så lyckades jag fylla semesteralbumet med kyrkor i alla färger och former..:)
Med åren så har denna underliga faschination utvidgats till att även innefatta kyrkogårdar; det är en särskilt vördnadskänsla som fyller mig när jag tänker på alla dessa människor som vilar där; deras öden och berättelser...
Härom dagen bjöds på ett fantastiskt ljus, och tillsammans med den färgprakt hösten bjuder på så inspirerades jag att stanna till på väg hem från jobbet och fotografera lite på kyrkogården här i sta'n...
Antagligen kan väl det vampyrtema vi just har i gotikkursen ha inspirerat mig en aning, just i kyrkogårdsromantiken..;)
Sveriges stadsminister Fredrik Reinfeldt, och vår migrationsminister Stefan Billström har båda bestämt uttalat sig i fallet om 91-åriga Ganna Chyzhevska. De menar att det vore alldeles för dyrt att låta Ganna stanna i Sverige. Detta får Johan Bäckman, som är docent i rättssociologi, att reagera kraftigt. - "Att direkt debattera kostnaderna i det här sammanhanget är i sig inhumant. Kostnaderna ska inte tas i beaktning när det handlar om hennes mänskliga rättigheter", säger han till Aftonbladet.
Per Bäckström är folkrättsjurist vid Försvarshögskolan, och har utbildat svenska myndigheter i mänskliga rättigheter, bland annat Utlänningsnämnden, överinstans till Migrationsverket fram till 2006. Även Bäckström ser mycket allvarligt på Reinfeldts och Billströms uttalanden; – "Det är allvarligt. Ett cyniskt sätt att se på människor och livsöden. Det här är ett politiskt självmål, precis vad Sverigedemokraterna vill höra. Fruktansvärt, ärligt talat. Det är på ett sätt befriande att man vågar säga det rakt ut, men förvånande att man gör det", säger han.
Jag håller helt och hållet med; hur kan herrarna Reinfeldt och Billström med att öppet stå och debattera samhällsekonomi i denna stund?! De drar dessutom det hela till sin spets, då de nämner just Gannas ålder och sjukdomar som faktorer som talar emot att hon ska få stanna kvar i Sverige; hon och andra i hennes ålder kommer inte att kunna bidra med inkomster till samhällsekonomin, utan tvärtom kostnader i form av läkemedel och sjukvård... Väger inte empatin och människokärleken starkare än så?!
Reinfeldt och Billström håller dock fast vid kostnadsaspekten, även efter att Europadomstolen har förhindrat utvisningen av Ganna, med motiveringen att den kan strida mot hennes rätt till skydd mot omänsklig behandling... Detta med den gamla klyschan som jag i hela mitt liv har avskytt; "Hur skulle det se ut om alla gjorde så???" Jag säger nu som jag alltid har sagt; Alla gör inte så! Alla nysvenskar har inte en enda, ensam och svårt sjuk anhörig kvar i sitt gamla hemland... Gannas fall är individuellt, och man måste kunna se till individen!
Hatar dessutom den den bild ovan nämnda herrar målar upp, med horder av gamla och dementa personer som fullkomligt väller in över Sveriges gränser, om vi skulle låta Ganna stanna kvar, tror inte att sannolikheten för det är så stor...
Jag ska lägga detta på minnet inför kommande val...
Gotiken kallas ibland även skräckromantik, och det ordet tycker jag förklarar väldigt väl vad gotik egentligen är. Den gotiska litteraturen utforskar gränserna, och är skriven för att skilja gott från ont, förnuft från känsla och självet från andra. Denna lek med kontraster kännetecknar den gotiska litteraturens ambivalens; det goda beror av det onda, ljuset av mörkret, förnuftet av det irrationella; allt för att definiera gränserna. Detta betyder att gotiken varken är en reflektion av mörkret eller ljuset, det goda eller det onda; utan av båda samtidigt. Relationerna mellan verklighet och fantasi, heligt och oheligt, övernaturligt och naturligt, dåtid och nutid, civiliserat och barbariskt är centralt för gotikens dynamik mellan gränser och överträdelser.
De känslor som brukar associeras med gotiken är även de lika ambivalenta; terror och horror framkallar inte bara avsky och skräck, utan fångar även läsarens intresse; fascinerar och attraherar denne. Texten uttrycker huvudpersonens subjektiva syn på händelserna, och gränsen mellan fantasi och verklighet kan lösas upp, och grumlas. Den yttre miljön speglar ofta någons inre, och blir till ett själslandskap.
Den storslagna, kraftfulla naturen får inom gotiken spegla de lika storslagna och kraftfulla känslorna, och den ”typiska gotiska miljön” kan vara en dyster skog eller en mörk labyrint, som blivit platsen för nattlig korruption och våld. Ofta finns en atmosfär av förfall; förvittrande kloster, tandade bergskedjor och vild natur befolkad av banditer, plågade hjältinnor, föräldralösa barn och illvilliga aristokrater. Den dystra och mystiska atmosfären, befolkad av hotfulla figurer, är skapad för att öka läsarens puls av förskräckt förväntan. Dubbelgångare, alter egos och speglingar av de besvärande delarna av mänskligheten är ett huvudsakligt mönster inom gotiken.
För att lista ut vad som egentligen är kännetecknande för gotiken så har jag läst:
Gothic - Fred Botting The Castle of Otranto - Horrace Walpole The Mysteries of Udolpho - Anne Radcliffe Ghasta, or the Avenging demon - Percy Bysshe Shelley Älvkungen - Johann Wolfgang von Goethe Ligeia - Edgar Allan Poe mm mm...
Idag var mina (och många andras) tankar hos 91-åriga Ganna Chyzhevska, som skulle utvisas till Ukraina. Migrationsverket hade fått in flera expertutlåtanden från framstående geropsykiatriker, men valde ändå att gå tvärs emot deras rekommendationer, och istället lyssna på sin egen (allmän)läkares uttalande, som menade att det inte skulle innebära någon fara för Ganna att flyga till Ukraina; ett land där hon inte har några släktingar eller vänner kvar!
Den som vet det allra minsta om hur demenssjukdomar fungerar vet att miljöombyte kan ställa till det väldigt för den sjuke, som kan bli oerhört förvirrad lång tid framöver. Ganna, som dessutom är nästan blind och dessutom har nedsatt hörsel, har därmed två ytterligare faktorer som ökar risken att hon blir kraftigt förvirrad vid en flygresa och flytt till ett "nytt" land. Eftersom hon inte har några anhöriga i Ukraina, som kan vara hennes fasta och trygga punkt i tillvaron så kommer hon med all sannolikhet att ha väldigt svårt att finna sig till rätta i sitt nya boende.
Strax innan utvisningen så kom dock beskedet; Europadomstolen ger Sverige en "smäll på fingrarna", och stoppar omedelbart utvisningen. Europadomstolen kommer nu att gå igenom Gannas fall, för att se om det bryter mot artikel tre i Europakommissionen, och innebära ett brott mot hennes rätt till skydd mot omänsklig behandling. Detta innebär att Sverige är förhindrat att genomföra en utvisning innan domstolen har kommit med sitt besked, vilket kan ta upp emot ett halvår.
Idag har vi haft genomgång av HLR, brandskydd och lite allmänt patientsäkerhetsgenomgång på jobbet.
Vi fick börja med att se en film och träna på att få bort övre luftvägshinder. Tyvärr måste jag erkänna att stackars Dennis här på bilden hade dött flera gånger om, om han hade varit i mina händer när han satte i halsen..:( Jag får vara nöjd med att jag flera gånger har klarat av det i verkligheten, och det är då det verkligen räknas!
Efter denna nedslående övning blev det dags för lite "riktig" HLR, och även situationsanpassade övningar. Det var väldigt roligt; en stor ros till våra duktiga HLR-ansvariga, som lyckas variera och göra det roligt varje år!
Efter lunch var det dags att prata brandskydd och även lite allmänt om patientsäkerhet och personalsäkerhet. Vi hade bland annat genomgång för vad man "ska" göra när/om man blir utsatt för hot och/eller våld och vilken hjälp vi kan få när vi har en patient som visar våldsamma/hotfulla tendenser.
Sist men inte minst gick vi igenom vad man ska göra när/om det skulle uppstå en brand på avdelningen eller i vår del av sjukhuset. Vi har råkat ut för ett antal "falsklarm" genom åren (bland annat en höst när influensan härjade som värst, och brandlarmet utlöstes gång på gång av alla patienter som inhalerade så att det rök...), men jag hoppas verkligen att vi slipper "the real deal"! I spöregn gick vi i alla fall till vår yttre uppsamlingsplats, så nu vet vi alla vart vi ska ta vägen "ifall om att..."!
Känner av det börjar bli kallare tider nu; har haft ont i kroppen och varit allmänt ur form de senaste två dagarna. Hoppas att ökad medicindos och dagens vila ska råda bot på detta!
Just nu är det vampyrtema i gotikkursen jag går, och jag ska bland annat läsa Bram Stokers klassiker Draculaoch Anne Rices En vampyrs bekännelse. Min vana trogen (det värsta först) har jag börjat med tegelstenen Dracula. Eftersom böckerna dök upp på postens utlämningsställe i förrgår så har jag ännu inte hunnit så långt, men den är lättläst och har ett stort radavstånd, så jag tror att den kommer att gå betydligt snabbare att läsa än man först tror när man ser de 574 sidorna...
Någon gång i framtiden har ytterligare ett världskrig utspelats, och Nordamerika har delats upp i 13 distrikt. Till en början kämpade rebellerna emot, men Huvudstaden vann, och för att statuera exempel utplånades Distrikt 13. Till minne av denna händelse utspelas varje år Hungerspelen. Från varje distrikt lottas en tonårspojke och en tonårsflicka att delta i spelen. I somliga distrikt ses det som en ära att få delta, medan deltagandet i andra distrikt ses som en dödsdom.
Hungerspelen är årets största TV-händelse, och det enda TV-program som helt säkert kommer att sändas, utan strömavbrott eller andra störningar. Spelet har bara en enda regel: Den som överlever har vunnit... Till spelet hör en enorm marknad av sponsorer, styling och vadslagning och om publiken eller spelledarna tycker att det händer för lite så kan de plötsligt arrangera en naturkatastrof, såsom en eldsvåda, regnoväder eller något annat; allt för att publiken ska tycka att spelen är intressanta att titta på...
Katniss är bokens huvudperson, en tuff tjej som brukar smita utanför stängslet som inhägnar det område där det r tillåtet att vistas för att tjuvjaga så att familjen får extra mat, och dessutom plockar hon medicinalväxter som hennes mamma säljer i apoteket. Hennes lillasyster är hennes ögonsten, hennes allt i livet efter att fadern dog för några år sedan, och modern då tappade greppet om verkligheten och förlorade sig själv i sin sorg. Sedan dess litar Katniss inte på någon annan än sig själv när det gäller försörjningen av sig själv och sin syster, trots att modern har kommit tillbaks ur sin depression, och åter kan fungera någorlunda normalt så är tilliten för alltid förstörd.
Den dag det är dags att välja deltagare till årets Hungerspel hinner Katniss inte ens tänka efter, utan agerar automatiskt när det är hennes systers namn som ropas upp. Katniss springer fram och erbjuder sig som frivillig deltagare att ta sin systers plats i spelen. Detta har aldrig tidigare hänt i deras distrikt, som är ett av de distrikt som brukar lyckas allra sämst i Hungerspelen. När den pojke som ska delta ropas upp visar det sig vara en pojke som Katniss vet vem det är; han hjälpte henne och hennes familj när de var på väg att svälta ihjäl efter att fadern dött, och modern var som djupast nere i sin depression. Nu ska Katniss tävla på liv och död mot denne pojke, som tidigare har räddat livet på både henne, hennes mamma och hennes älskade lillasyster...
Jag tycker att Hungerspelen var en oerhört bra och lättläst bok! Jag fastnade genast i den, och sträckläste den på bara ett par dagar. Nu vill jag bara veta hur det går för huvudpersonerna!
Denna vackra höstdag, när naturen visar sig från sin bästa sida, så känns det riktigt tråkigt att gå och lägga sig och sova mellan nattjobb...
Man kanske skulle passa på att göra en god svampomelett?? Någon som vet vad detta är för delikatesser?
Dessa underbara rosor som växer utanför vårt hus är helt fantastiska; de är bland de första blommorna som börjar blomma på våren, och de är de absolut sista som blommar på hösten; de brukar finnas kvar långt efter att den första frosten kommit - Snacka om livskraft!
Jag konstaterar (återigen) att jag har världens bästa arbetskamrater och vänner, som gör allt de kan för att hjälpa mig att hjälpa kvinnorna och barnen på Skaraborgs kvinnohus!
De har gått igenom sina egna gömmor där hemma, frågat sina egna vänner och bekanta om de i sin tur har något de kan avvara, och (här kommer det jag är mest imponerad över) satt upp lappar i trapphusen där hemma, så att deras grannar också har gått igenom sina tillhörigheter!
På så sätt har jag kunnat samla ihop en hel massa jättebra saker, som jag ska lämna till Nanny i nästa vecka, för vidare transport till kvinnohuset!
Ikväll hade jag PartyLite visning hemma hos Caroline, en kollega som arbetar på en annan avdelning på sjukhuset. Det var en jättetrevlig kväll som alltid när jag träffar tjejerna från hennes avdelning, och kan man tänka sig en bättre väderlek för att kura in sig och tända väldoftande ljus, mysa, småprata och ha allmänt trevligt?
Idag hade vi en gemensam uppstartsdag för patientsäkerhetsgrupperna för att förebygga fall, trycksår, undernäring och vårdrelaterade infektioner (VRI) på Skaraborgs sjukhus (SkaS).
Dagen inleddes med att chefssjuksköterskan berättade väldigt inspirerande om vad som kännetecknar en säker vård, hur lagarna har utvecklats när det gäller patientsäkerhet och allmänt om förbättringsarbete.
Därefter gjorde våra respektive projektledare en sammanfattning av sin respektive och gemensamma resa i patientsäkerhetsarbetet. Vi kommer att samarbeta mycket när det gäller många delar av patientsäkerhetsarbetet på SkaS, eftersom många av delarna hänger ihop; finns det en säkerhetsrisk inom ett område så innebär detta ofta en säkerhetsrisk även inom ett annat område, patienten och dennes livsvärld är ju en helhet och inte enstaka isolerade händelser.
Här var det dags för lunch; köttbullar, potatis, lingon och de underbara gammaldags inlagda gurkorna som farmor alltid brukade göra förr :)
Efter lunchen var det dags för ett föredrag om processkunskap. För oss som har läst det tidigare var det mycket repetition, men det är alltid nyttigt; förståelsen blir alltid lite djupare för varje repetition, och man kan det lite bättre för varje gång man har hört det. Dessutom blir det ju lite annorlunda vinkling på det, beroende på vilket sammanhang det ska användas i.
Efter föredraget var det dags för oss att sätta igång att arbeta i våra respektive arbetsgrupper. Det är ju väldigt varierande hur länge de olika grupperna har varit igång; vi i fallgruppen har ju arbetat på område MP, och under de senaste två åren har vi även börjat att smyga oss in i de andra områdena, men nu är syftet med vårt arbete att hela SkaS ska arbeta strukturerat på ett fallförebyggande sätt; det är en jätterolig utmaning vi har fått att jobba vidare med, och alla vi i gruppen brinner ju alla för detta ämne.
Sammanfattningsvis konstaterar jag att det har varit en riktig toppendag, som jag tror att vi alla lämnade ännu mer fyllda med inspiration och arbetsglädje än vi redan var när vi kom; det här ska bli (och är) jättekul!
Ni som köpte AftonbladetsHeminredningsbilaga i helgen hade den stora förmånen att få se min svärmor Anette och hennes man Dicks underbara lantkök!
Det hela började i slutet av augusti, när de blev kontaktade av en reporter från Aftonbladet. Denne hade Googlat på platsbyggda lantkök och fått syn på deras kök. Givetvis blev hon förtjust och ringde upp och bad att få komma och göra ett reportage. Resten är numera historia...
Reportern frågade dessutom Anette om tips på hur man kan ge sina möbler den där underbara, gammaldags patinan som de har på sina möbler, så det blev ett uppslag till :)
Stort grattis till Anette och Dick, många med mig har sagt och tyckt att ert underbara hem är värt att vara med i heminredningstidningar; jag har en känsla av att det här bara är början...
Nu utlyser Studera vidare en ny bloggtävling, och jag är självklart med och tävlar! Hjälp mig genom att klicka på länken, något annat behöver du inte göra :)
För sakens skull kan jag ju skriva några rader om mitt beroende av att alltid lära mig nya saker; jag tog ju min Magisterexamen i somras (- tillsammans med min eminenta kompanjon Helena!), och har ständigt olika projekt på gång, som innebär någon form av vidare studier..;)
Igår kväll levererade jag den första kartongen med saker till Kvinnohuset Skaraborg till Nanny, som på måndag kommer att lämna det hon hittills fått in från alla vänliga själar!
Eftersom jag just har påbörjat min insamling så innehöll denna kartong mestadels saker som jag och min kära mor samlat ihop ur skrymslen och vrår (vi har båda en konstig förmåga att köpa på oss diverse krämer som vi sedan aldrig använder, så det fanns det en hel del av i kartongen), en del hygienartiklar jag har köpt in för ändamålet, och jag stoppade även ner diverse saker som kan vara bra att ha och annat som bara kan förgylla tillvaron en liten stund för dessa utsatta kvinnor och barn...
Hjälp mig att hjälpa! Även DVD-skivor för barn är en uppskattad gåva. Kontakta mig så att vi kan komma överens om när, var och hur jag kan ta emot dina gåvor.
Ikväll hade vi i PartyLites fantastiska enhet Incensio! enhetsträff. Det finns med all säkerhet de enheter som är både större än oss och säljer mer än oss, men jag kan garantera att det inte finns någon enhet som har lika roligt som vi när vi träffas! Vi är verkligen ett härligt gäng, i alla åldrar, från Bebberias som nyss fyllde 1 år till Sivan som är pensionär, och vi har lika roligt ihop varje gång vi träffas!
Vår underbara boss heter Nanny, och det är hon som sätter ribban. Hon döpte enheten till Incensio!, som betyder Brinn! på latin, som en uppmaning till var och en att brinna för det vi gör, oavsett i vilket sammanhang och på vilken nivå det gäller. Det är bara vi själva som bestämmer vart ribban ska ligga!
Jag hade den stora turen och glädjen att vinna på kvällens Go Insane - lotteri, och kvällens vinster var ett Dessert 3-veksglasljus i doften pepparminstkräm och en teljusblandning med dofterna i serien förbjuden frukt, eller "de förföriska dofterna", som jag brukar kalla dem..:)
Som bekant så håller jag på att samla in förnödenheter till Kvinnohuset Skaraborg, och jag har ikväll fått veta att de har gjort en liten inventering, och konstaterat att de förutom de saker jag nämnde i mitt förra inlägg även har ett stort behov av:
Tofflor Varma strumpor, tex raggsockar Underlakan Små handdukar
Nu när hösten och kylan kommer är det extra skönt att dra på sig ett par varma och goa strumpor, och slippa gå med tunna strumpor inomhus, i alla fall om man som jag är frusen av sig..;)
Du kan skriva ett meddelande här på bloggen, maila eller ringa mig, så att vi kan komma överens om hur Du kan lämna Din gåva.
Jag har fått en förfrågan om att hjälpa till att samla in förnödenheter till Kvinnohuset Tranan här i Skaraborg, och det är självklart att jag nappar på det! Vill du hjälpa mig att hjälpa utsatta kvinnor och barn?
Det som behövs är nallar och gosedjur, som kan skänka tröst och trygghet till ett barn i den otrygga situation de befinner sig i.
För övrigt behövs framför allt hygienartiklar, såsom: Deo Tandborstar, tandkräm, tandtråd
Hårborste, hårsnoddar
Schampo, balsam, duschtvål
Lotion
Tvål
Bindor, tamponger, trosskydd
Vanliga enkla trosor
Nässdukar
Osv, osv...
Utöver detta får ni gärna använda er fantasi och sunt förnuft.
Sängkläder och handdukar finns. Leksaker finns. Det är egna saker de behöver.
Kontakta mig, så ser jag till att Din gåva kommer dit den ska. Jag garanterar att alla saker kommer till Kvinnohuset!
Närmare jul kommer vi även att samla in julklappar till de barn som för tillfället bor på Kvinnohuset; Nya, inslagna och märkta med enkel lapp om vad de innehåller, så att de kan lämnas till ett barn i lämplig ålder.
Lagom social, djurälskande sjuksköterska i mina bästa år. Jobbar hårt på Projekt livsstil; för en hållbar, hälsosam och sportig livsstil! Detta har förutom en betydande viktnedgång (44kg) även gjort att jag numera anser mig frisk från tre (!) kroniska sjukdomar och har en trasig rygg som mår sååå mycket bättre. Bonusen är en glädje och energi som jag inte trodde att jag skulle få uppleva igen!
Oberoende PartyLite-konsult!
Oberoende Herbalifekonsult/fitnesscoach!
Är obotligt nyfiken och älskar att läsa, vilket förutom skönlitteratur även medför mer eller mindre ständiga studier och förkovringar av olika slag.
Jag svarar på alla kommentarer här på bloggen.
Maila mig gärna på [email protected]
Reportern frågade dessutom Anette om tips på hur man kan ge sina möbler den där underbara, gammaldags patinan som de har på sina möbler, så det blev ett uppslag till :)
