Jag har alltid varit faschinerad av kyrkor i alla dess former och varianter. Jag vet inte vad det är med dem, men det är en blandning av estetiken, akustiken och den stämning som fyller mig när jag går in i kyrkorummet som jag gillar. Redan när jag var barn och lånade mammas och pappas kamera så lyckades jag fylla semesteralbumet med kyrkor i alla färger och former..:)

Med åren så har denna underliga faschination utvidgats till att även innefatta kyrkogårdar; det är en särskilt vördnadskänsla som fyller mig när jag tänker på alla dessa människor som vilar där; deras öden och berättelser...

Härom dagen bjöds på ett fantastiskt ljus, och tillsammans med den färgprakt hösten bjuder på så inspirerades jag att stanna till på väg hem från jobbet och fotografera lite på kyrkogården här i sta'n...



   







Antagligen kan väl det vampyrtema vi just har i gotikkursen ha inspirerat mig en aning, just i kyrkogårdsromantiken..;)