Smittskyddsinstitutet reder ut begreppen:
Vad är en "mild" influensa?
Uttrycket "mild influensa" som använts av många av oss experter för att beskriva svårighetsgarden av den nya influensan A(H1N1)v kan behöva en förklaring, inte minst med tanke på att redan nu två unga svenskar behövt respiratorvård, och en av den även ECMO-behandling.
När vi gör våra bedömningar så tittar vi på hur många fall av svår sjukdom den nya influensan verkar ge jämfört med den årliga säsongsinfluensan, och med vad vi sett vid tidigare pandemier. Framförallt jämfört med Spanska sjukan 1918 verkar den nya influensan ha ett lindrigare förlopp hos de flesta. Trots detta är influensa en jobbig sjukdom, och svår sjukdom och dödsfall kommer att förekomma. Det är just med tanke på detta som vi har beställt vaccin, skickar ut lagren av antiviral medicin och vidtar alla andra resurs- och arbetskrävande pandemiförberedelser.
Vi följer också hela tiden utvecklingen i de länder där influensan nu skapar epidemi, delvis genom personliga kontakter. Den sammantagna bilden hittills från Australien, England och USA är att sjukvården är mycket ansträngd, och att man ser fler fall av virusorsakad lunginflammation än vid den årliga influensan, men att risken för svår sjukdom troligen inte är större än vid säsongsinfluensan. Om denna bedömning ändras kommer vi från olika myndigheter att gemensamt bestämma hur vi ska hantera den nya situationen.
Vad menar vi när vi talar om okomplicerad och komplicerad influensa?
Karakteristiskt för okomplicerad influensa är hög feber, muskelvärk och hosta som varar i genomsnitt mellan tre och fem dagar. Efter några dagars konvalescens är man pigg igen, men hostan kan bli kvar ett tag. Det händer ofta att man drabbas av bakteriella komplikationer några dagar efter influensan. Hos barn dominerar öroninflammation, hos vuxna bihåleinflammation och långdragen hosta. De äldre får ofta lunginflammation. Både influensasjukdomen och komplikationerna är naturligtvis jobbiga för de som drabbas, men det är mycket få av yngre som inte lider av någon annan komplicerande sjukdom som behöver sjukhusvårdas eller avlider. För dem som inte har några marginaler utan är sköra på grund av hög ålder eller annan sjukdom är det annorlunda. Den belastning på kroppen som influensan ger kan hos dessa kan exempelvis orsaka hjärtinfarkt med dödligt förlopp. De bakteriella lunginflammationerna kan också vara dödliga för en skör person.
Årligen dör mellan 1000 och 2000 personer i säsongsinfluensa. Enstaka av dessa är yngre individer. För att minska sjukdom och död rekommenderar vi varje år att de som hör till riskgrupperna för svår sjukdom ska vaccineras och antiviral behandling (fr.a. Tamiflu) bör ges till allvarliga influensafall.
Färre än vanligt kanske kommer att dö av den nya influensan - varför upplever vi den ändå som mera hotande?
Det är troligt att det totala antalet svårt sjuka i den nya influensan kommer att vara mindre än vid säsongsinfluensan, om de äldre även fortsatt kommer att smittas i mindre utsträckning än yngre personer. Men, säsongsinfluensans konsekvenser och riskgrupptänkandet är vi vana vid.
Det som kan kännas skrämmande med den nya influensan är att enstaka unga och tidigare helt friska individer har fått svår lunginflammation och hamnat i respirator och att ett fåtal av dessa också har dött. I USA följer man sedan 2004 hur många barn som årligen avlider i samband med influensa. Fram till och med år 2007 hade mellan 47 och 73 barn avlidit per år. I cirka hälften av fallen var den direkta dödorsaken bakteriella infektioner som influensan banat väg för. 73 barn i USA motsvarar befolkningsmässigt ca 3 barn per år i Sverige. Vi har inte samma uppföljning i Sverige som i USA, men från dödsorsaksregistret vet vi att i genomsnitt något barn och enstaka vuxna utanför riskgrupperna avlider varje år till följd av influensa. Vi har ännu ingen säker indikation på att andelen av insjuknade unga som får svår komplikation är högre med den nya influensan än vid säsongsinfluensan. De allra flesta som får lunginflammation kommer att överleva, men kan behöva sjukhusvård under en period.
Den nya influensan har en större tendens att ge lunginflammation än säsongsinfluensan
Den svåra frågan är om det antal fall bland yngre med svår sjukdom som vi ser nu beror på att fler insjuknat, eller om influensan i sig är allvarligare. I djurexperiment har man visat att den nya influensan har en lite större benägenhet att nå lungorna än en av säsongsinfluensorna, och det verkar som om det gäller också för människor. Risken att få lunginflammation direkt av influensan verkar alltså vara något större, medan risken för allvarliga bakteriella komplikationer verkar vara något mindre.
Bara en mycket liten del av de insjuknade kommer att få lunginflammation
Vi har hittills haft ca 360 laboratorieverifierade fall av influensa i Sverige. I ett fall är läget allvarligt. Det finns det säkert ett ännu större antal personer med mild sjukdom som inte provtagits. I Europa har drygt 1/1000 som verifierats ha den nya influensan avlidit. Men de flesta som fått sjukdomen har inte provtagits, och andelen döda av det totala antalet sjuka är därför i verkligheten betydligt mycket lägre. De allra, allra flesta kommer alltså att klara sjukdomen bra om viruset inte förändras, och de finns inget som talar för att detta håller på att ske.
När vaccinet kommer bör man låta vaccinera sig - för sin egen och andras skull
Den stora skillnaden mellan den nya influensan och säsongsinfluensan är att många fler drabbas. Fler än vanligt är mottagliga på grund av att de saknar immunitet. Om många fler individer drabbas blir också antalet med svår sjukdom större, även om risken för komplikationer för en enskild person som sjuknar inte är större.
Vi vet inte i förväg vilka det är som kommer att tillhöra de få personer utan riskfaktorer som kommer att drabbas av svår sjukdom. Därför kommer alla att erbjudas vaccination. Ju fler som vaccinerar sig desto mindre virus kommer det alltså att finnas i samhället, och desto färre blir sjuka och riskerar svår sjukdom. För att vårdplatserna ska räcka måste vi se till att så få som möjligt blir sjuka. Också av det skälet är det viktigt att vaccinera sig.
Hjälp till att minska smittspridningen!
Det finns andra sätt än vaccination att förhindra smitta. Det viktigaste är: Stanna hemma och undvik i görligaste mån att träffa andra om du blir sjuk! Om du känner att du måste uppsöka sjukvård: ring först, så att du får reda på var man kan ta emot dig utan att du behöver sitta i väntrummet och smitta andra. Om du hostar eller nyser när folk är i närheten: nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan slänger. Håll avstånd till andra människor. För att försöka undvika att bli smittad: tvätta händerna ofta, och gärna med handsprit. Försöka att hålla avstånd till personer som har influensa eller hostar och nyser.
Annika Linde, Jan Albert och Maria Brytting
Uppdaterad 2009-07-23 12:34