Maritha

"Du säger att jag har en liten värld, men den är snygg och full av flärd!"

Vad unnar du dig? Tid för eftertanke

Kategori: Eftertanke

Det talas mycket om belöningar på diverse tränings- och livsstilsforum; en belönar uppnådda delmål med nya fräscha träningskläder eller en läcker tatuering, eller något annat en har längtat efter. För somliga är resultatet belöning nog; de njuter av en stark, vältränad och (face the facts, inget konstigt i det!) snygg kropp.

Gemene hen talar om att "unna sig" saker och ting; hen belönar sig med en pizza efter att ha tvingat sig ut på den där löprundan.

Det här är min belöning, och vad jag unnar mig, efter ett års hårt slit på Projekt livsstil; deltagande i ett hälsocamp! Jag räknar med att komma därifrån med en hel massa ny kunskap, motivation, inspiration och inte minst massor av kärlek från alla de underbara människor som också ska delta! 


Jag har emellanåt lite svårt att inse hur långt jag faktiskt har kommit på min resa, men när jag tänker tillbaks på vart jag befann mig för ett år sedan så känns det som en hel livstid! 

Förutom att jag numera är starkare och mindre tjock, med en bättre allmänkondition, så är jag såååå mycket piggare och gladare! Dessutom anser jag mig (mer eller mindre) frisk från tre kroniska sjukdomar och min trasiga rygg mår även den såååå mycket bättre! Jag lever idag ett liv jag aldrig hade vågat förvänta mig! 



Det handlar om att varje dag sträva efter att vara sitt allra bästa jag, och att faktiskt ha energin och tålamodet att aktivt arbeta för det, utifrån dagens aktuella förutsättningar! Det handlar om att våga stå upp, synas, märkas och ta plats. Det handlar om att faktiskt vara snäll mot både sig själv och sina medmänniskor, men att ändå våga säga ifrån och ta sitt eget parti. Det handlar om att våga gå utanför den där förbaskade bekvämlighetszonen och inte låta rädslor hindra mig från att prova på det där jag tycker verkar spännande och roligt. Det handlar om att våga göra saker "ensam"; att våga anmäla mig och faktiskt gå på 24fitcamp (och nu seriöst överväga att själv ta steget att bli fitnesscoach!) och utmana mig själv. Att våga anmäla mig till hälsocampen utan att ens reflektera över om jag kommer att klara av det - bara för att det verkar så jäkla kul! Det handlar om att våga ta emot och bjuda in nya bekantskaper, och även själv våga ta kontakten med den där personen som verkar så härlig - vad är det värsta som kan hända?! 

Det handlar helt enkelt om att njuta av livet - av vartenda steg på vägen, och INTE sätta livet inom parentes i väntan på att "det riktiga livet" ska börja, när jag nått mitt viktmål!




PS: När jag har nått mitt "slutmål" så kommer även jag att belöna mig med den där tatueringen som jag har gått och längtat efter sedan jag var 14-15 år!



Kommentarer


Kommentera inlägget här: