Maritha

Det är nu ganska exakt en vecka sedan jag för första gången på många år sprang en något längre sammanhängande sträcka; 2,5 km, vilket jag kaske aldrig tidigare har sprungit. Två dagar senare dubblade jag den sträckan, och ytterligare tre dagar senare dubblade jag igen, och sprang EN MIL på Blodomloppet, utan att gå ett enda steg! Nu ska jag göra om det hela imorgon, och springa Midnattsloppet i Göteborg! Skillnaden nu mot i tisdags är ju att jag VET att jag kan klara av det. Jag hade mina svaga förhoppningar då också, men nu VET jag. En kan ju dock fundera över om en sansad individ hade pushat sina gränser på det här sättet? Antagligen inte, men jag har bestämt mig för att utmana och kliva utanför min bekvämlighetszon varenda dag, och det får mig att växa flera meter!