Maritha

Åter en tidig morgon, och VFU i skolhälsovården. Vi hade planerat fyra hälsosamtal med elever i förskoleklassen, men av dessa hade två stycken av olika anledningar bokat om tiden. Detta innebar att vi hade mycket obokad tid idag, men det var faktiskt fullt upp ändå, med en massa spontana besök. Detta är ågonting som jag har blivit mycket positivt överraskad över; att det är så mycket spontana besök hos skolsköterskan! Till en viss del beror det nog på skolsköterskeexpeditionens placering rent lokalmässigt; är man centralt placerad så är det lättare att slinka in, om man har någon fråga eller vill visa något. Då blir skolsköterskan även mer synlig, vilket jag indirekt tror bidrar till att skapa en relation och ett förtroende, jämfört med om skolsköterskan sitter lite avsides och aldrig visar sig. Givetvis beror det även mycket på personliga egenskaper; om det är en sur gammal tant så drar sig eleverna givetvis från att gå dit, jämfört med om det är en lugn och förtroendeingivande person, som gärna är lite käck och ungdomlig!

Nu har jag ju varit med på några hälsosamtal, så dem känner jag att jag börjar få kläm på nu, och jag känner mig även säker i att ta hand om de spontana besöken.

Jag börjar alltmer få en liiiten längtan efter att arbeta med barn i behov av särskilt stöd, kanske med neuropsykiatriska funktionshinder eller något liknande...