Läser den oerhört starka berättelsen om "Lola", som skulle åka till en närliggande stad för att göra intagningsproven till universitetet när hon var 17 år gammal. Bussen gick sönder, och hon fick lift med ett par välvårdade killar, som tillsammans med fem andra män våldtog Lola i flera timmar, tills hon lyckas få tag i en kökskniv och hugger en av dem i magen. Polisen tillkallas, eftersom man i Nigeria inte kan få sjukvård för kniv- och skottskador om man inte kan visa upp en polisanmälan. Lola grips och fråntas alla sina papper, identitetshandlingar och annat. På nätterna kommer polismännen till hennes cell, de slår och våldtar henne...

En vänlig kvinnlig polis berättar efter tre månader att mannen Lola skurit kommer från en mäktig familj, och nu har dött av sina skador. Man har hållit en skenrättegång, och Lola kommer att dömas till döden eller livstids fängelse. Den kvinliga polisen hjälper dock Lola att fly- Från fängelset och från landet.

När hon kommer till Sverige förs Lola till en lägenhet, tom sånär på en madrass på golvet. Snart börjar det dyka upp rader av män. Män som har sex med henne i olika ställningar och på olika sätt. Efter några dagar lyckas Lola fly även härifrån, och springer tills hon träffar på en kvinna som hon bönfaller att hjälpa henne. Kvinnan tar henne till Migrationsverket. Av någon anledning polisanmäls inte det Lola har varit med om, och hon blir inte undersökt av någon läkare. Detta är givetvis faktorer som ligger Lola i fatet när hon sedan söker asyl i Sverige. I asylansökan pekas på tre bidragande faktorer till att Lola söker asyl:
1. Hon är förföljd som kvinna.
2. Hon behöver beskydd.
3. Särskilt ömmande skäl, på grund av allt hon blivit utsatt för sedan hon skulle göra intagningsprovet till universitetet, den där dagen för tre år sedan.

Lolas asylansökan avslogs. Man tvivlar inte på att Lola blev våldtagen i fängelset, men menar att detta beror på enskilda individer, och alltså inte riskerar att upprepas. Man finner det också "osannolikt" att Lolas kidnappare skulle ha tagit henne till polisen, och blivit utsatt för en skenrättegång -Detta trots att den lag om sjukvård vid skär- och skottskador finns i Etiopien, och det är välkänt att den etiopiska polisen är korrupt och att sexuella övergrepp sker systematiskt, samt att skenrättegångar är vanligt förekommande!

När Lolas övarklagan skulle behandlas i Migrationsdomstolen bad hon att själv få tala i rätten, så att nämndemännen själva skulle få höra henne berätta sin historia, och avgöra hennes trovärdighet. Denna begäran avslogs, och Lolas berättelse bedömdes i Migrationsdomstolen vara alltför "vag", och därmed inte trovärdig. Detta utan att de ens hört Lola själv berätta sin historia!

Ingenting talar i nuläget för att Lola, eller hennes son ska få stanna i Sverige. Frågan man inte kan undgå att ställa sig är vad som egentligen krävs? Vad är egentligen "synnerligen ömmande skäl", när varken 90-åriga Ghanna eller Lola omfattas av detta? Hur mycket värre kan det bli?