Livet blir bättre- Sanna Bråding om ätstörningarna och missbruket
Kategori: Eftertanke
Sanna berättar öppenhjärtigt om den ständiga känslan av utanförskap, ensamhet och känslan av att inte duga, att inte räcka till. Hon sprang två mil till skolan varje dag, presterade mycket goda resultat i skolan, gick därifrån till gymmet, och sedan hem, där hon smutsade ner tallrikar för att låtsas att hon hade ätit.
Hon kräktes så mycket att något en dag gick sönder i hennes matstrupe, och det bara kom rent blod när hon kräktes. Hon hann öppna toalettdörren och be om hjälp, innan hon kollapsade. När hon vaknade upp befann sig Sanna- återigen- på Södersjukhuset, där hon varit upprepade gånger tidigare på grund av att hennes kropp kollapsat på grund av hennes ohälsosamma leverna. Åtskilliga var de gånger hon låg på sjukhuset med dropp under natten, för att på morgonen slita bort alla slangar, och gå till jobbet...
Sanna lyckades ta sig ur sina ätstörningar, men bytte då ut dem mot alkohol, och senare droger av olika slag. När polisen grep henne den där dagen i 2008 hade hon Amfetamin, kokain och Sobril i kroppen- En nätt liten coktail, av droger med rent motsatta egenskaper...
När Sanna idag besöker fängelset känner hon en stark känsla av värme och av att hon för första gången var accepterad och omtyckt för den hon var, och inte för sina prestationer eller vad hon kunde göra för människor i sin omgivning.
Jag tror att vi är många som behöver tänka efter, och inte bara döma människor efter sina handlingar. Som Sanna säger så finns det alltid en anledning till att människor agerar som de gör, och med dessa anledningar och denna bakgrund så kanske både jag och du skulle ha agerat på samma sätt..?