Konstaterar att herr Reinfeldt inte verkar särskilt väl förankrad i verkligheten, när han kommer med förslag såsom att pensionsåldern ska höjas till 75 år. Läste någonstans att den genomsnittliga pensionsåldern för Vårdförbundets medlemmar i alla fall tidigare legat på 58 år, så ett första steg vore väl att se över hur vi ska orka arbeta till 65, och inte föreslå att vi ska arbeta 17 år mer än det!

Det är ju dessutom så att många faktiskt (!!) inte har en högskoleutbildning, och klarar sig bra ändå- Ska man då efter 60 gå ytterligare en annan yrkesutbildning, eller är tanken att man då ska genomgå en högre utbildning?

För tjänstemän som Reinfeldt och hans kollegor innebär "att byta yrkesbana" ofta att man får en högavlönad tjänst som rådgivare eller konsult, men om man som exempelvis undersköterska eller städerska/lokalvårdare i 60-årsåldern känner att kroppen börjar protestera, och att man inte längre riktigt orkar med sitt arbete- Vad ska man göra då? Anar att man inte är så intressant inom "konsultbraschen" i alla fall (vad nu en konsult gör, det har jag aldrig förstått mig på...)... När detta kommer på tal menar herr Reinfeldt att vi inte ska tänka så konkret, utan "vidga vårt tänkande"- Men vår vardag är högst konkret, och jag har blivit upplärd att man alltid måste kunna komma med konkreta exempel om man vill införa någon form av förändring, så det kommer jag fortsätta att vänta på!