Maritha

Jag hade förmånen att kunna flexa på förmiddagen, och på eftermiddagen var det handledareträff på Högskolan i Skövde. Denna dag var Margaretha Ekebergh, som är professor i vårdvetenskap och något av en guru inom ämnet, inbjuden för att tala om reflektionens betydelse i sammanflätandet av teori och praxis.

Det var ett oerhört bra föredrag, men tyvärr så var den bokade salen alldeles för liten; den var avsedd för maximalt 65 personer och var säkert minst 100 personer, eftersom även lärarna på skolan var inbjudna till Ekeberghs föredrag. Detta medförde att en oerhörd syrebrist gjorde sig påmind omedelbart, trots att de öppnade alla fönster som kunde öppnas. Jag brukar sällan eller aldrig lida av syrebrist i denna typ av sammanhang (bara vid aktivitet, när mitt hjärta inte klarar av att pumpa runt det syresatta blodet som det ska...), men här kände jag efter bara en kort stund hur hjärnan domnade bort - mycket obehagligt!
Tyvärr gjorde det dessutom att jag inte kunde tillgodogöra mig föredraget på det sätt jag hade velat..:(

Efter Ekeberghs föredrag fick vi lite allmän information; om programmet, planering inför framtiden och så vidare. På det stora hela var det alltså en trevlig dag, med ett stort minus för att de borde ha bokat en dubbelt så stor sal.