Under senhösten har de grävt för fjärrvärme på gräsmattan utanför vårt hus. Det innebär att gräsmattan numera i princip är en enda leråker. Jag som är ganska klantig av mig, och har en förmåga att halka eller snubbla där det är möjligt har tagit det väldigt försiktigt när jag har gått i leran, men trots detta så har jag numera lyckats halka inte mindre än två gånger. När man halkar i en leråker så kan ni ju gissa hur man ser ut efteråt, och båda gångerna jag halkat så har jag (uppenbarligen) varit på väg någonstans; första gången var när jag och Helena skulle åka till Växjö och ha föredrag, och den andra gången var imorse, när jag skulle åka till jobbet. När vi skulle till Växjö så var det ju inget snack om saken; jag fick skynda mig att springa in och byta om (inte så kul att komma och ha föredrag helt täckt av lera..). Imorse däremot så hann jag inte byta om, utan jag fick åka i leriga kläder till jobbet - Tur att ingen såg mig!

Båda gångerna har jag gjort riktiga praktvurpor, och imorse landade jag så hårt att ryggen trycktes ihop, och jag har nu en tilltagande ischias..:( Hoppas att det snart går över!