Maritha

Jag har alltid haft oerhört svårt för vintern och snön. Det beror väl till stor del på att vintern är min värsta årstid ur Fibromyalgisynpunkt; jag har alltid mer ont när det är kallt och blåsigt.

De senaste åren, när diagnos efter diagnos har tillkommit, så har jag insett vikten av att se de små ljusglimtarna i tillvaron, och att alltid vända på myntet så att man kan se det ur den positiva vinkeln istället för den negativa.
För att citera en underbar dam jag träffade "Varför ska jag gå och tjura? Då blir ju allting bara ännu värre!"

Detta har verkligen burit frukt, för förra vintern, som var den värsta i manna minne började jag tycka att vintern faktiskt var lite mysig. Nu, när vintern och snön redan är fast beslutna att slå förra årets rekord, tycker jag bara att det är härligt när det snöar och blåser! Det är fantastiskt att vi redan har haft 3-4 "snöstormar"!
Jag tycker att det är mysigt att bylsa på mig vinterkläderna och skrapa rutorna på bilen, och härligt att kana runt på vinterhala vägar!


Snart är hela balkongen full med snö :)

En sak som dock gör mig förbaskad är de bilister som kör i 20 km/h trots fina plogade vägar; känner du att du inte har bättre kontroll än så över bilen så ska du låta den stå i garaget och ta bussen istället!