Jag har precis insett att en kommentar jag lade på ett inlägg har rört upp många starka känslor, och jag konstaterade att det tog alltför mycket utrymme att förklara sig i en kommentar, så jag ger det ett helt inlägg.

"Debatten" handlade om en läkarkandidat, som i princip tyckte att sjuksköterskor i allmänhet är snorkiga och otrevliga mot kvinnliga läkare, medan de (vi) svassar runt och fnissar åt allt de manliga läkarna säger.
En manlig kollega till henne hade när hon tog upp saken svarat att om man bara hälsade på sjuksköterskorna så fungerade allt bra sedan. Detta tyckte kandidaten i fråga bara var skitsnack.

Det var här jag lade min kommentar om att "det ligger mycket i vad kollegan sade om att hälsa. Det gör så oerhört mycket för hur man känner för en person, om denne hälsar och presenterar sig första gången man träffas, eller om han/hon bara glider in och låtsas som om han/hon hör till inventarierna på avdelningen.
En annan sak som spelar en oerhört stor roll är hur läkaren pratar med oss sjuksköterskor; om han/hon ser oss som någon som vet vad vi pratar om, och diskuterar patienterna jämlikt med oss, eller om de bara ignorerar våra tankar och åsikter, och kör på med sitt eget.  Det är små saker, som dock är så viktiga..."

Detta tolkades tydligen som att jag menade att sjuksköterskor inte kan vara otrevliga, vilket inte alls var min poäng; tro mig, jag har fått min släng av den sleven jag med, även om jag inte är läkare...
När det gäller de som ignorerar vad man säger, tittar bort när man kommer för att slippa hälsa, eller himlar med ögonen när man går förbi i korridoren så vill jag inte säga att det hör till en viss yrkeskategori att uppföra sig så; jag anser att det helt enkelt handlar om dålig uppfostran!
Min poäng var att det (tyvärr) finns otrevliga personer inom varje yrkeskategori, och båda könen.
Jag tycker inte om "könskrig", eftersom jag anser att väldigt lite egentligen handlar om könen, utan jag vill gå ner på individnivå.

Jag vill absolut inte försvara de sjuksköterskor som är otrevliga och snorkiga, jag vill bara vidga horisonterna lite, och visa att otrevliga personer finns överallt; sjuksköterskor/undersköterskor/läkare/ snickare/rörmokare/kontorsarbetare osv osv...
Om någon är otrevlig mot mig så tar jag lika illa vid mig och blir lika ledsen oavsett vilket kön eller yrkeskategori personen tillhör.

Jag vet dock att om någon är trevlig och hälsar samt presenterar sig så får alla en mer positiv syn på den personen än vad man får på den som inte hälsar på någon, utan bara pratar med sin handledare eller andra läkare, och inte ägnar en blick åt sjuksköterskorna eller undersköterskorna.
Jag vet också att man tycker bättre om den läkare som lyssnar på en, och tar ens åsikter/tankar/funderingar på allvar än om den som konsekvent igonerar allt man säger, och är fullt upptagen med att visa att han har högre "rang" än jag...

På vår avdelning har vi ett öppet klimat; alla är en viktig kugge i maskineriet och ingen är mer värd än den andre.
Vi försöker att vara snälla och vänliga mot ny personal (inklusive studenter och kandidater) som kommer, och vi har rykte om oss att vara en bra avdelning. Detta innebär att jag inte längre råkar ut för det som beskrivs så ofta längre, men man är ju inte helt isolerad från dem som jobbar på andra avdelningar...

Jag ber om ursäkt till dem jag eventuellt har sårat eller upprört.
Jag hoppas att detta inlägg har förklarat en del, och inte ska röra upp ännu mer upprörda känslor.