Jag har en farbror som för några år sedan kom på att han är elöverkänslig.
Efter ett tag blev även den ena sonen elöverkänslig.
Nu är även frun sjukskriven pga elöverkänslighet.
De har skaffat en liten stuga ute i skogen, självklart utom räckhåll för all elektricitet. Runt deras andra "vanliga" hus, där de tillbringar allt mindre tid, har de satt upp ett flera meter högt hönsnät, som på något sätt sägs leda bort elektriciteten från huset.

Det konstiga är att det låter som om elöverkänsligheten bara blir värre och värre. Dessutom blir ju, som sagt, fler och fler personer i familjen sjuka. Jag tycker att det verkar underligt. Jag tror att risken är överhängande att de förklarar alla symtom de drabbas av med elöverkänslighet, och därmed missar om någon av dem drabbas av en allvarlig "riktig" sjukdom. Jag tror inte att barnen i längden mår bra av att isoleras så. Vilket liv ska barnen få, om de inte går i skolan, utan lever isolerade så under hela sin uppväxt? Än så länge är det bara den ena sonen som inte kan/får gå i skolan, men de två yngsta är ännu inte tillräckligt gamla, och den äldste sonen är nog för kritisk/stark för att bli så påverkad av det de säger.