Jag har funderat en del över det här med utséende på sistone.
Jag har inte undgått att märka att vissa nya människor jag träffar beter sig annorlunda mot mig nu än vad de antagligen skulle ha gjort om de mötte mig innan jag klippte mig och färgade håret. Det är inget jag bryr mig om; det är deras förlust om de tror att jag är "en farlig person" bara för att jag har svart/rött hår!

Nej, det jag tycker är beklämmande är de människor jag har träffat i mitt liv, vars närmaste familj har tagit avstånd från dem för att de har valt att se ut på ett eller annat sätt.
Jag kan inte förstå vad det är för typ av människor som gör så?! Man är ju samma person oavsett om man har långt eller kort hår, om det är blont eller svart, om man har jeans eller skinnbyxor på sig?
Vad är det jag har missat, som dessa familjemedlemmar tycker är så viktigt? Hur kan man ta avstånd från sin son/dotter/barnbarn el.dyl. bara för att han/hon väljer att byta frisyr eller klädstil?

Jag har en familj som jag har förstått trots allt är väldigt vidsynt, och aldrig har klagat över mina olika nycker och stilar genom åren, även om pappa undrade varför jag under en period färgade delar av håret grönt..;)
Det är väl delvis det som gör att jag absolut inte kan förstå hur man kan ta avstånd från och tala illa om en person man känner, och tidigare har tyckt om, bara för att han/hon klipper sig eller väljer att klä sig på ett annat sätt än tidigare.

                                           

Det är väl mångfalden som berikar, eller..???