Bokälskaren

Författare: Arne Dahl.

 

Europol ska på försök starta en liten operativ enhet, som ska kunna ingripa vid grov brottslighet som går över landsgränserna. A-gruppen har lösts upp, och de flesta av dess medlemmar ingår på ett eller annat vid i denna nya operativa enhet; OpCop, som den enkelt kallas. Den inre kärnan sitter i Haag, leds av Paul Hjelm och har representanter från alla de stora länderna i EU, de mindre länderna får än så länge nöjas med att representeras av ett grannland.

Till en början är det mycket pappersarbete, och jobb med att försöka strukturera upp enheten; vad ska de egentligen syssla med? Kan man egentligen bedriva operativ verksamhet om den är hemlig? Hur förklarar man eventuella ingripanden för den lokala polisen? Trots att enheten är superhemlig så verkar någon ha läckt; ett lik påträffas i London med ett personligt meddelande, riktat till Europols operativa enhet, och plötsligt har man fullt tillräckligt att göra; förutom detta lik jobbar man med en död kines, en svensk möbelfirma samt den italienska och lettiska maffian...

 

 

Efter att jag läst Hela havet stormar  (som är bok nr 2 i serien om OpCop) så var jag en smula kritisk till Arne Dahls nya serie om OpCop; jag tyckte att kasten var för tvära, brottsligheten för grov och storyn väl långsökt. Dessutom saknade jag A-gruppen! Med Viskleken knyter dock Dahl ihop A-gruppen och OpCop på ett föredömligt sätt, och i ljuset va denna bok kan jag även uppskatta Hela havet stormar mer.