På andra sidan solen
Kategori: Roman
Författare: Maria Ernestam.
Viola och Axel samt deras två tonårsdöttrar Tora och Linn hade planerat att tillbringa påsklovet i Italien, men i sista stund ändrar sig Axel och tycker att det vore mysigare om familjen istället lånar ett hus av bekanta till hans föräldrar i Skåne, och semestrar i lugn och ro istället. Axel har en lång sjukdomsperiod bakom sig, så familjen gör motvilligt som han vill. De märker att han inte längre är sig själv; något som Axel själv envist vägrar att prata om.
Familjen bestämmer sig för att förlänga sin semester; Axel tar ledigt från advokatfirman han arbetar på och flickorna tar lite förlängd ledighet från skolan. Viola, som arbetar med en avhandling parallellt med att undervisa på universitetet, beslutar sig för att skriva på avhandlingen nere i Skåne. Samtidigt ska hon ta hand om sina barn och sin sjuke make; det blir inte så mycket till semester och vila för henne...
Dessutom ligger det hus de har lånat nära äldreboendet Solgården, där Axels dementa mamma Marianne bor, och tanken är att familjen ska hälsa på farmor när de ändå är där.
Detta visar sig dock inte bli något extra tvång för Viola; hon lär känna en annan av de boende på Solgården; en klok äldre dam som heter Linnéa, men kallas för Lea, och som har levt ett minst sagt rikt liv. Viola och Lea kommer att stå varandra mycket nära, och Lea hjälper Viola att reda ut sina trassliga tankar och känslor om livet i allmänhet, och känslorna för Axel i synnerhet.
Jag har inte tidigare läst någonting av Ernestam, men hon har ett fantastiskt språk, som håller en fast i berättelsen fram till sista sidan, trots att berättelsen som sådan är ganska lågmäld.
Jag gillar Ernestams språk och författarstil; hon lockar till vidare läsning, så jag har använt en del av min vinst på Bokus till att beställa ytterligare en bok av henne!
Viola och Axel samt deras två tonårsdöttrar Tora och Linn hade planerat att tillbringa påsklovet i Italien, men i sista stund ändrar sig Axel och tycker att det vore mysigare om familjen istället lånar ett hus av bekanta till hans föräldrar i Skåne, och semestrar i lugn och ro istället. Axel har en lång sjukdomsperiod bakom sig, så familjen gör motvilligt som han vill. De märker att han inte längre är sig själv; något som Axel själv envist vägrar att prata om.
Familjen bestämmer sig för att förlänga sin semester; Axel tar ledigt från advokatfirman han arbetar på och flickorna tar lite förlängd ledighet från skolan. Viola, som arbetar med en avhandling parallellt med att undervisa på universitetet, beslutar sig för att skriva på avhandlingen nere i Skåne. Samtidigt ska hon ta hand om sina barn och sin sjuke make; det blir inte så mycket till semester och vila för henne...
Dessutom ligger det hus de har lånat nära äldreboendet Solgården, där Axels dementa mamma Marianne bor, och tanken är att familjen ska hälsa på farmor när de ändå är där.
Detta visar sig dock inte bli något extra tvång för Viola; hon lär känna en annan av de boende på Solgården; en klok äldre dam som heter Linnéa, men kallas för Lea, och som har levt ett minst sagt rikt liv. Viola och Lea kommer att stå varandra mycket nära, och Lea hjälper Viola att reda ut sina trassliga tankar och känslor om livet i allmänhet, och känslorna för Axel i synnerhet.
Jag har inte tidigare läst någonting av Ernestam, men hon har ett fantastiskt språk, som håller en fast i berättelsen fram till sista sidan, trots att berättelsen som sådan är ganska lågmäld.
Jag gillar Ernestams språk och författarstil; hon lockar till vidare läsning, så jag har använt en del av min vinst på Bokus till att beställa ytterligare en bok av henne!
