Den mekaniska katten
Kategori: Roman
Författare: Torey Hayden.
Conor är en nioårig pojke som i tidig ålder fått diagnosen autism, men när han gått hos Dr James Inning några gånger så börjar han fundera över m det verkligen är rätt diagnos; även om Conor har många typiskt autistiska drag så visar han även prov på mycket som absolut inte är autistiskt.
Frågan är varför han är så fixerad vid katter, spöken och månen, och varför han helst vill att allt ska vara mekaniskt?
Även Conors syster Morgana börjar gå hos Dr Inning, och efter en tid kommer deras mamma, den berömda författaren Laura Deighnton med förslaget om att hon och James ska äta middag ihop på onsdagarna, som är Lauras lediga kväll. Eftersom James är en Dr som håller hårt på reglerna (även om han jobbar på att lätta en aning på dem) så blir kompromissen middag med terapi, och han finner ganska snart att Conor och Morgana har en mamma med mycket livlig fantasi; frågan är om hon själv kan skilja på fantasi och verklighet?
Vem är egentligen sjukast i familjen; Conor, som utåt sett är det självklara valet? Den vackra systern Morgana, eller Laura, den hyllade författaren?
Torey Hayden skriver som vanligt fängslande och med ett stort djup, men jag upplever att hon i denna bok skriver ovanligt distanserat. Kanske beror det på en så enkel sak som att hon väljer att skriva i tredje person, något som jag inte har sett henne göra förut. Annars är boken precis lika fängslande som hennes böcker brukar vara, och bokstavligen på den sista meningen kom ytterligare någonting fram, som fick mig att fundera ytterligare på hur det hela hängde ihop...
Conor är en nioårig pojke som i tidig ålder fått diagnosen autism, men när han gått hos Dr James Inning några gånger så börjar han fundera över m det verkligen är rätt diagnos; även om Conor har många typiskt autistiska drag så visar han även prov på mycket som absolut inte är autistiskt.
Frågan är varför han är så fixerad vid katter, spöken och månen, och varför han helst vill att allt ska vara mekaniskt?
Även Conors syster Morgana börjar gå hos Dr Inning, och efter en tid kommer deras mamma, den berömda författaren Laura Deighnton med förslaget om att hon och James ska äta middag ihop på onsdagarna, som är Lauras lediga kväll. Eftersom James är en Dr som håller hårt på reglerna (även om han jobbar på att lätta en aning på dem) så blir kompromissen middag med terapi, och han finner ganska snart att Conor och Morgana har en mamma med mycket livlig fantasi; frågan är om hon själv kan skilja på fantasi och verklighet?
Vem är egentligen sjukast i familjen; Conor, som utåt sett är det självklara valet? Den vackra systern Morgana, eller Laura, den hyllade författaren?
Torey Hayden skriver som vanligt fängslande och med ett stort djup, men jag upplever att hon i denna bok skriver ovanligt distanserat. Kanske beror det på en så enkel sak som att hon väljer att skriva i tredje person, något som jag inte har sett henne göra förut. Annars är boken precis lika fängslande som hennes böcker brukar vara, och bokstavligen på den sista meningen kom ytterligare någonting fram, som fick mig att fundera ytterligare på hur det hela hängde ihop...
