Fatta Eld
Kategori: Bokcirkel
Författare: Suzanne Collins.
ISBN: 978-91-7001-778-0.
Fatta Eld är den andra delen i Suzanne Collins trilogi om Hungerspelen.
Katniss och Peeta har kommit hem till Distrikt 12 efter sin seger i Hungerspelen. De håller så sakteliga på att skapa sig ett nytt liv i sitt gamla distrikt; som vinnare har de automatiskt fått varsitt hus i "vinnarbyn"; en by som består av tolv nybyggda och fina hus med alla moderniteter. Eftersom det inte brukar gå så bra för Distrikt 12 så är det dock bara tre av de tolv husen som är bebodda; det hus där Katniss och hennes familj bor, Peetas hus och det hus som tillhör deras manager, Haymitch; de resterande nio husen ligger öde och övergivna...
Stämningen mellan Katniss och Peeta har varit aningens tryckt sedan de kom hem efter Hungerspelen, men så blir det dags för den obligatoriska segerturnén. Det visar sig att deras seger har lett till oroligheter runt om i landet, och nu lämnar borgmästaren ansvaret över till dem att försöka dämpa oron, och kväsa upprorsmakarna; detta genom att åter uppträda som det superförälskade tonårsparet, som mot alla odds gick segrande ur Hungerspelen. Dessutom ger han mycket tydliga vinkar om vad som kommer att hända om de inte lyckas...
Precis som med Hungerspelen så blir jag omedelbart uppslukad av handlingen i Fatta Eld; Collins kan verkligen konsten att skriva så att man blir helt betagen! Även denna bok startar i ett relativt högt tempo, som sedan stegras allteftersom, ju längre in i boken man kommer. När man sedan, framåt mitten av boken, börjar slappna av och undra vad Collins ska ha hittat på att fylla resten av boken med så kommer en helt oväntad twist, som åter stegrar tempot något oerhört.
Samhällskritiken, som i Hungerspelen endast var antydd är i Fatta Eld klart uttalad, från början till slut, och det får mig som läsare att fundera, och jag kommer på mig själv med att ha svårt att sluta tänka på boken.
I vår bokcirkel var vi överens om att Hungerspelen tappade lite tempo på slutet, som om Collins först då kommit fram till att hon inte höll på att skriva en enda bok, utan en hel trilogi. Denna brist och förlust av tempo upplever jag inte alls i Fatta Eld; här är det full fart från början till slutet, och jag längtar redan efter att få läsa den tredje och avslutande boken i trilogin. Eftersom jag samtidigt inte vill att den ska ta slut så har jag dock bestämt mig för att läsa någon/några andra böcker innan jag ger mig på den..;)
Den 23 mars är premiären för den första filmen av fyra, som Hungerspelstrilogin tydligen ska bli... Spännande! Vi har redan bestämt att vi ska gå och se filmen tillsammans i Bokcirkeln; självklart måste vi uppleva den tillsammans, och kunna diskutera vad vi tyckte om den, efteråt!
Vi spår att den kan bli en succé, liknande Twilight-filmerna!
ISBN: 978-91-7001-778-0.
Fatta Eld är den andra delen i Suzanne Collins trilogi om Hungerspelen.
Katniss och Peeta har kommit hem till Distrikt 12 efter sin seger i Hungerspelen. De håller så sakteliga på att skapa sig ett nytt liv i sitt gamla distrikt; som vinnare har de automatiskt fått varsitt hus i "vinnarbyn"; en by som består av tolv nybyggda och fina hus med alla moderniteter. Eftersom det inte brukar gå så bra för Distrikt 12 så är det dock bara tre av de tolv husen som är bebodda; det hus där Katniss och hennes familj bor, Peetas hus och det hus som tillhör deras manager, Haymitch; de resterande nio husen ligger öde och övergivna...
Stämningen mellan Katniss och Peeta har varit aningens tryckt sedan de kom hem efter Hungerspelen, men så blir det dags för den obligatoriska segerturnén. Det visar sig att deras seger har lett till oroligheter runt om i landet, och nu lämnar borgmästaren ansvaret över till dem att försöka dämpa oron, och kväsa upprorsmakarna; detta genom att åter uppträda som det superförälskade tonårsparet, som mot alla odds gick segrande ur Hungerspelen. Dessutom ger han mycket tydliga vinkar om vad som kommer att hända om de inte lyckas...
Precis som med Hungerspelen så blir jag omedelbart uppslukad av handlingen i Fatta Eld; Collins kan verkligen konsten att skriva så att man blir helt betagen! Även denna bok startar i ett relativt högt tempo, som sedan stegras allteftersom, ju längre in i boken man kommer. När man sedan, framåt mitten av boken, börjar slappna av och undra vad Collins ska ha hittat på att fylla resten av boken med så kommer en helt oväntad twist, som åter stegrar tempot något oerhört.
Samhällskritiken, som i Hungerspelen endast var antydd är i Fatta Eld klart uttalad, från början till slut, och det får mig som läsare att fundera, och jag kommer på mig själv med att ha svårt att sluta tänka på boken.
I vår bokcirkel var vi överens om att Hungerspelen tappade lite tempo på slutet, som om Collins först då kommit fram till att hon inte höll på att skriva en enda bok, utan en hel trilogi. Denna brist och förlust av tempo upplever jag inte alls i Fatta Eld; här är det full fart från början till slutet, och jag längtar redan efter att få läsa den tredje och avslutande boken i trilogin. Eftersom jag samtidigt inte vill att den ska ta slut så har jag dock bestämt mig för att läsa någon/några andra böcker innan jag ger mig på den..;)
Den 23 mars är premiären för den första filmen av fyra, som Hungerspelstrilogin tydligen ska bli... Spännande! Vi har redan bestämt att vi ska gå och se filmen tillsammans i Bokcirkeln; självklart måste vi uppleva den tillsammans, och kunna diskutera vad vi tyckte om den, efteråt!
Vi spår att den kan bli en succé, liknande Twilight-filmerna!
