Tänker givetvis på det som hände i Stockholm nyligen; en ung konststuderande gick in för att "låtsas" vara psykiskt sjuk; hon skrek och vrålade, sparkade och slogs mot de poliser och sjukvårdspersonal som försökte ta hand om henne.
Det hela slutade med att hon omhändertogs enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och tvångsinjicerades med lugnande läkemedel, vilket fick upprepas, eftersom hon fortsatte sin charad så fort hon vaknade till.

Detta kan kanske vid första anblicken ses som "en kul grej", om man har ett dåligt utvecklat sinne för humor, ingen empati  (vare sig för personal eller andra patienter) samt ingen inblick i vilka resurser sjukvården och/eller polisen har.
Denna person har alltså, för ett "konstprojekt", tagit mycket stora polisiära resurser i anspråk. Hon har dessutom tagit all, jag säger all personal på psykmottagningen/vb avdelning i anspråk, vilket givetvis innebar att de patienter som verkligen är sjuka, och behöver personalens hjälp inte kunde få den, på grund av en människa som lekte, och såg det hela som ett projekt!!!
Som personal är det dessutom oerhört tungt och svårt varje gång man måste utföra någon form av tvångsåtgärd; det är inte precis någonting man rycker på axlarna åt, utan man bär det med sig länge efteråt, ibland resten av livet!
Att hon dessutom "inte kan prata om saken, för det ingår i ett större projekt" gör ju inte det hela mer logiskt...

Titti Schultz på Rix Morronzoo uppmärksammade också det inträffade på radion i morse, hon hissade att personalen på sjukhuset polisanmält personen i fråga. Jag kan bara hålla med om att det är oerhört bra gjort! Man måste markera att vissa gränser får man inte träda över, inte ens i konstens namn!