Bokälskaren

Plöjde häromdagen igenom Ulla-Carin Lindquists självbiografiska bok Ro utan åror.
Boken beskriver den resa Ulla-Carin gjorde, från att ha varit nyhetsankare på Rapport till att ena armen började krångla och hon fick diagnosen ALS, vidare via de livskriser det innebar att bli rullstolsbunden, att inte kunna äta själv utan vara tvungen att få all föda via en PEG, en slang direkt in i magen, till att slutligen bli helt sängbunden och beroende av andra människor.

Det är en oerhört fängslande bok, som trots allt innehåller mycket kärlek och en stor livsglädje.
Rekommenderas!

Jag har precis läst ut Labyrinten, av Kate Mosse. Jag kan inte säga att jag rekommenderar den till någon; det är en bra historia, men tråkig att läsa och inte det minsta engagerande.

Alice och Alaïs - 800 år skiljer dem åt men en magisk hemlighet förenar dem.

I juli 1209 får en sjuttonårig flicka en underlig bok i gåva av sin far. Han hävdar att boken rymmer den heliga Graalens tvåtusenåriga hemlighet och att den leder tillbaka till det gamla Egypten. Fastän Alaïs inte lyckas tyda de främmande orden och tecknen på boksidorna, förstår hon att hennes livsuppgift blir att bevara labyrintens hemlighet och finna ett säkert gömställe för boken.

I juli 2005 hittar Alice Tanner två skelett i en bortglömd grotta i franska Pyrenéerna. Hon förundras över den labyrint som huggits in i grottväggen och inser samtidigt att hon stört friden på en helig plats. En plats som enbart borde finnas i det fördolda. På något vis har Alice blottlagt en fruktansvärd händelse i det förflutna, som samtidigt är hennes eget förflutna...

Kate Mosse har tidigare skrivit två romaner och två faktaböcker och är en välkänd BBC-profil. Hon delar sin tid med familjen mellan de båda hemmen i Sussex och Carcassonne. För närvarande skriver Kate Mosse på uppföljaren till Labyrinten, Sepulchre, som förväntas komma nästa år.