Maritha

Just nu läser jag och min kära studiekamrat Helena två parallella kurser: Vetenskapsteori samt Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang. Båda innehåller mycket filosofi/reflektion och båda ingår i magisterprogrammet, så de är inte fullt så olika som det verkar vid en första anblick.

Jag har insett att när man läser två parallella 50% kurser så är det oerhört lätt hänt att fokus hamnar på den ena, för min del då givetvis den med mest inlämningsuppgifter och mest aktivitet på studentportalen/lärplattformen. Det vill dock till att inte glömma bort den andra kursen; den kräver ju lika mycket tid och engagemang även om inlämningsuppgifterna inte kommer lika tätt.

Detta är verkligen en utmaning, särskilt som vi båda arbetar heltid samtidigt som vi läser dessa båda 50% kurser- och kraven minskar ju inte med nivån...;) Båda kurserna är i alla fall väldigt roliga, intressanta och stimulerande- det känns som en absolut nödvändighet just nu.