Jag har jobbat oerhört intensivt ett tag nu; jobbade fyra nätter och var bara ledig en innan jag gick på igen, och jobbade tre nätter. Nu är jag ledig hela två nätter, vilket känns som betydligt mer, dels för att det faktiskt är dubbelt så mycket, men en stor del i det tror jag är att jag då faktiskt får en helledig dag!
Är man bara ledig en natt så blir ju ingen dag helledig; jag gick av måndag morgon, sov halva dagen och var groggy andra halvan. På tisdagen var det till att lämna bilen på verkstaden kl: 07:00 (!!!) på morgonen, och sedan skola mellan 08:15-12:00. Därefter återstod bara hem och sova för att vara pigg och alert under hela natten.

Angående det här med sömnen när man jobbar natt så är jag av den bestämda åsikten att man behöver sova lika mycket på dagen som man normalt gör nattetid, dvs för min del minst 8h.
När man jobbar 11h, varvar ner efter jobbet i 2-3h och sover 8h så finns det inte så många timmar kvar att göra alla dessa andra aktiviteter på, speciellt inte med tanke på att hjärnan då mest känns som äppelmos...
Man hör många säga saker i stil med att "det måste vara skönt att jobba natt på sommaren, då kan man ju ligga på stranden hela dagen!"  eller "det måste vara skönt att jobba natt, då får man ju så mycket gjort på dagen!"
Jag känner några som lever så, och bara sover några timmar, för att sedan hålla på med en massa olika saker hela dagarna. Det är de personerna som sitter och klipper med ögonen hela natten, och knappt kan hålla sig vakna...
Jag hatar att vara trött när jag är på jobbet; då vill jag vara pigg och alert, och ha fullt handlingsberedskap om någon ptaient skulle bli dålig el. dyl.
Jag anser inte att man kan göra ett fullgott arbete om man är så trött att man hela natten är på gränsen till att somna.
Jag anser att vi har en stor skyldighet mot våra patienter att hålla oss pigga och alerta!